Sömnbloggen

Trots att vi människor spenderar ungefär en tredjedel av vårt liv med att sova är det fortfarande oklart exakt varför vi sover. Det finns teorier om att vi gör det för att hjärnan ska kunna rensa ut “onödiga” intryck vi tagit upp under dagen, eller bearbeta information för att hjärnan ska kunna minnas den bättre. Andra forskare har riktat in sig på vårt fysiska välmående och menar att kroppen behöver sova för att vissa ämnen i kroppen ska kunna återställas efter att vi varit vakna en längre tid.

Man har visserligen i studier kunnat se att sömnbrist på lång sikt bland annat leder till försämrat immunförsvar och minnesproblem, men någon definitiv slutsats om varför vi sover har man inte kunnat dra. Nu har Jerome Siegel, professor i psykiatri och verksam vid “Center for Sleep Research” i Kalifornien, kommit med en ny teori om detta. Han menar att vi sover främst för att spara energi och minimera antalet tillfällen då vi utsätter oss för risker.

Siegel menar att man tidigare har utgått från tanken på att sömn är ett sårbart tillstånd, och att det därför måste fylla någon viktig fysisk eller psykisk funktion för att ha något överlevnadsvärde för oss. SJälv menar han att detta är en missuppfattning. Faktum är att vi är relativt lättväckta när vi sover, och ganska snabbt kan nå vår fulla funktionsförmåga efter att vi vaknat (även om vissa morgontrötta inte skulle hålla med om detta!). Som exempel på värdet av en sådan funktion tar Siegel djur som går i dvala över vintern: detta är antagligen inte för att de behöver återhämtningen av direkta fysiska eller psykiska skäl, utan för att det är bättre för dem att sova och därmed spara energi och slippa leta efter föda, istället för att vara vaken under en krävande årstid.

På samma sätt menar Siegel att det är bra för oss människor att sova för att spara energi. Vår hjärna utgör bara 2 % av vår totala kroppsvikt, men står för 20 % av den energi som går åt när vi är vakna. Han menar även att vi på detta sätt under historiens gång har kunnat minska antalet tillfällen då vi utsätter oss för risker, som att bli upptäckta av rovdjur när vi vandrar omkring.

Även om Siegels teori kan anses vara ytterliggare en teori bland alla andra, så är det onekligen ett annorlunda tankesätt. Samtidigt är det upp till Siegel att förklara de negativa effekter som uppkommer om vi inte får sova. Menar han att det skulle räcka med att stoppa i sig mer energi för att man ska må bra även om man inte har fått sova? I sådana fall skulle nog många av oss redan ha valt att äta mer och sova mindre. Kanske är det helt enkelt så att det finns viss sanning i alla dessa teorier och att sömnen uppfyller många olika funktioner för oss?

Sömnproblem är vanliga hos patienter med artros, ungefär 60% av de drabbade rapporterar sömnsvårigheter på grund av smärta under nattetid. Ofta hamnar de drabbade i en ond spiral, där smärtan orsakar sömnproblem, och sömnproblemen leder till ökad smärta. Det är väl känt sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt på sömnproblem. I en ny studie behandlade man äldre patienter med artros med KBT i grupp för sömnproblem, utan att fokusera på smärtproblemen. De patienter som fick behandlingen rapporterade förbättrad sömnkvalitet, snabbare insomning och lägre nivå av smärta. Resultaten höll i sig även efter ett år när man gjorde uppföljning av resultaten.

Författarna till studien menar att förbättringen av sömnkvaliten även kan leda till en förbättring av artrossjukdomen.

Artros är en sjukdom som bryter ner brosk i lederna och främst drabbar äldre och överviktiga. Orsakerna kan vara förslitning, inflammation eller tidigare skador.

När man sover passerar kroppen genom olika sömnstadier, däribland det som kallas REM-sömn. REM står för Rapid Eye Movement, och sömnfasen betecknas så eftersom ögonen då rör sig fram och tillbaka. Vad som även kännetecknar denna fas är att många av de drömmar som vi minns när vi vaknar inträffar då, att hjärnans aktivitet på många sätt liknar den då vi är vakna och sist men inte minst, att kroppens motoriska funktioner är avstängda. Troligtvis är det senare ett sätt för vår kropp att se till att vi inte agerar utifrån de drömmar vi har. Föreställ dig vad som skulle kunna hända om vår kropp började springa om vi drömde att vi sprang, och så vidare.

Vanligtvis aktiveras musklerna innan vi vaknar, men ibland händer det att man vaknar upp innan det har skett. Det är då man upplever så kallad sömnförlamning, att man är medveten men utan att kunna röra sig. Detta kan förstås vara en skrämmande upplevelse i sig, och som om det inte var nog upplever många även hallucinationer vid dessa tillfällen. Vanligt är bland annat utomkroppsliga upplevelser, känsla av tryck mot kroppen, hörselhallucinationer samt synhallucinationer, till exempel att se människor eller former. Man kan även känna intensiva känslor av till exempel glädje, skräck eller ilska. Förlamningen varar som längst ett par minuter och är helt ofarlig.

Undersökningar tyder på att en stor del av befolkningen upplever sömnförlamning minst en gång under livet. Av okänd anledning tycks det vara betydligt vanligare bland personer som härstammar från Afrika. Vissa psykologiska och sociala faktorer verkar öka risken för sömnförlamning, däribland långvarig sömnlöshet, skiftarbete och plötsliga förändringar i livssituationen. Oftast behövs ingen behandling eftersom förlamningen sällan beror på någon skada eller sjukdom. Om man har återkommande problem med sömnförlamning bör man dock utredas för narkolepsi, eftersom det tycks finnas ett samband mellan dessa.

Med tanke på ovanstående är det nog inte förvånande att fenomenet har tolkats som mycket annat än en enkel rubbning av kroppens sömnfunktioner. Det finns till exempel studier som tyder på att många av de människor som anser att de blivit kidnappade av rymdvarelser (ja, det finns faktiskt en hel del sådana!) egentligen har upplevt sömnparalys med hallucinationer, där de upplevt att de förflyttats och sett varelser i rummet. I Kina har man ett begrepp för sömnförlamning som betyder ungefär “spöke trycker på kroppen”. I traditionell Irländsk kultur anses fenomenet bero på att man har ljugit för någon under dagen eller druckit dålig whiskey.

Läs mer om sömnförlamning i The Psychologist>>

Vad är bästa sättet att hantera tröttheten de flesta av oss känner under eftermiddagen? Att ta en tupplur, att dricka kaffe eller att se till att sova längre om nätterna? Enligt en studie som citeras i Psychology Today är det i första hand att ta en tupplur. Denna trötthet beror nämligen inte nödvändigtvis på att man inte är utsövd, utan på att kroppstemperaturen sjunker till en lägre nivå ungefär 8 timmar efter att man har gått upp på morgonen. De flesta andra däggdjur sover flera gånger om dygnet och flera forskare menar att den mänskliga kroppen är gjord för att sova två gånger under dygnet, på natten och på eftermiddagen.

Tupplurar har visat sig ha positiva effekter bland annat på minnesfunktioner, uppmärksamhet och inlärningsförmågan. Det brukar rekommenderas att man sover max 45 minuter, eftersom man annars riskerar att hamna i djupare sömn, vilket kan ge upphov till dåsighet och desorientering som kan hålla i sig ett tag efter att man vaknat. Det går dock alldeles utmärkt att sova längre under sin tupplur så länge man har tid på sig att vakna till efteråt.

Det är dock viktigt att påpeka att detta inte är något som rekommenderas för alla. Om man lider av svåra sömnproblem kan tupplurar under dagen göra att man har svårare att somna på natten och på så sätt bidra till att problemen kvarstår eller förvärras. Att skaffa sig en rutin där man sover i sängen på natten, inte på andra platser eller tider, är ofta en viktig komponent i psykologiska behandlingar av sömnproblem. Men om du inte lider av sådana problem verkar tuppluren vara ett utmärkt sätt att hantera tröttheten på!

Här finns en liten guide till tupplurar (på engelska).

Vi startar nu med bloggandet här igen efter sommarens uppehåll. Vi hoppas att ni alla haft en skön, avslappnande sommar (och att ni sovit gott!) och ser nu fram emot att få fortsätta rapportera om intressant forskning, tips och kuriosa kring sömn och sömnbehandlingar.