Trots att vi människor spenderar ungefär en tredjedel av vårt liv med att sova är det fortfarande oklart exakt varför vi sover. Det finns teorier om att vi gör det för att hjärnan ska kunna rensa ut “onödiga” intryck vi tagit upp under dagen, eller bearbeta information för att hjärnan ska kunna minnas den bättre. Andra forskare har riktat in sig på vårt fysiska välmående och menar att kroppen behöver sova för att vissa ämnen i kroppen ska kunna återställas efter att vi varit vakna en längre tid.
Man har visserligen i studier kunnat se att sömnbrist på lång sikt bland annat leder till försämrat immunförsvar och minnesproblem, men någon definitiv slutsats om varför vi sover har man inte kunnat dra. Nu har Jerome Siegel, professor i psykiatri och verksam vid “Center for Sleep Research” i Kalifornien, kommit med en ny teori om detta. Han menar att vi sover främst för att spara energi och minimera antalet tillfällen då vi utsätter oss för risker.
Siegel menar att man tidigare har utgått från tanken på att sömn är ett sårbart tillstånd, och att det därför måste fylla någon viktig fysisk eller psykisk funktion för att ha något överlevnadsvärde för oss. SJälv menar han att detta är en missuppfattning. Faktum är att vi är relativt lättväckta när vi sover, och ganska snabbt kan nå vår fulla funktionsförmåga efter att vi vaknat (även om vissa morgontrötta inte skulle hålla med om detta!). Som exempel på värdet av en sådan funktion tar Siegel djur som går i dvala över vintern: detta är antagligen inte för att de behöver återhämtningen av direkta fysiska eller psykiska skäl, utan för att det är bättre för dem att sova och därmed spara energi och slippa leta efter föda, istället för att vara vaken under en krävande årstid.
På samma sätt menar Siegel att det är bra för oss människor att sova för att spara energi. Vår hjärna utgör bara 2 % av vår totala kroppsvikt, men står för 20 % av den energi som går åt när vi är vakna. Han menar även att vi på detta sätt under historiens gång har kunnat minska antalet tillfällen då vi utsätter oss för risker, som att bli upptäckta av rovdjur när vi vandrar omkring.
Även om Siegels teori kan anses vara ytterliggare en teori bland alla andra, så är det onekligen ett annorlunda tankesätt. Samtidigt är det upp till Siegel att förklara de negativa effekter som uppkommer om vi inte får sova. Menar han att det skulle räcka med att stoppa i sig mer energi för att man ska må bra även om man inte har fått sova? I sådana fall skulle nog många av oss redan ha valt att äta mer och sova mindre. Kanske är det helt enkelt så att det finns viss sanning i alla dessa teorier och att sömnen uppfyller många olika funktioner för oss?
