Häromdagen rapporterade SVTs Rapport att sömnproblem lämpligast botas med KBT - kognitiv beteendeterapi. Idag behandlas större delen av alla sömnproblem med sömnmedel.

Problemet med sömnmedel är dels att alla biverkningar ännu inte är kända, dels att när man slutar äta sömnmedel återkommer ofta sömnproblemen. KBT däremot ger varaktig effekt, till och med en positiv förändring, berättar Rapport. Detta kan innebär att riktlinjerna för behandling av sömnproblem kan komma att ändras helt.

Se hela klippet på SVT Play här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sömnproblem, KBT, Sömnmedel, Sömn

För att kunna somna behöver vi människor genomgå både psykologisk och fysiologisk deaktivering - det vill säga varva ner både mentalt och fysiskt. Allt som motverkar detta försvårar insomnandet. Typiska exempel på sådant som hindra oss från att varva ner mentalt är grubblerier över sådant som hänt under dagen eller oro över morgondagen. Dock kan även mer positivt laddade aktiviteter motverka nedvarvningen, till exempel om vi spelar dataspel eller läser spännande böcker strax innan vi ska sova.

För att kunna varva ner är det även viktigt att kroppen kommer till ro. Sådant som kan försvåra detta är till exempel att dricka för mycket kaffe eller träna nära inpå läggdags. Kroppen påverkas även av den psykologiska aktiveringen, till exempel så att ihållande oro gör att vi spänner oss. Man har sett att många patienter med sömnproblem är “kroniskt hyperaktiva”, det vill säga fysiskt aktiva under dygnets alla timmar.

Detta tror forskare kan vara en förklaring till att patienter med insomni ofta tror att de sover sämre än de egentligen gör - skillnaderna i sömntid är oftast inte så stora mellan normalsovare och personer med insomni. Skillnaden kan vara att de senare inte får ut lika mycket av sömnen på grund av sina höga aktivitetsnivåer.

Vad ska man då göra åt detta om man befinner sig i riskzonen? Till att börja med bör man minska ner på sådant som kan höja den fysiologiska aktivitetsnivån. Bäst är om man kan ersätta det med något annat eftersom det oftast är lättare än att “bara sluta göra” vissa saker. Man kanske kan dricka te istället för kaffe och träna tidigare under dagen, till exempel. Man kan även använda sig av olika avslappningsövningar för att underlätta nedvarvningen.

Det är ofta svårare att komma undan de mentala stressorerna men det finns många metoder man kan pröva. Om man har en tendens att ligga och oroa sig för allt man ska komma ihåg att göra nästa dag kan en metod vara att ha en anteckningsbok bredvid sängen där man skriver ner alla dessa saker. På så sätt kan det bli lättare att släppa dem.

Som alltid rekommenderar vi att man söker hjälp om man känner att man inte själv kan bryta dessa mönster. Det finns behandlingsformer med goda resultat och man bör inte gå för länge med sömnproblem eftersom de kan ha en mängd negativa effekter på lång sikt.

Källa: “Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin” av Lars-Göran Öst.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, sömnlöshet, stress, träning, KBT, avslappning

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Transitional Medicine är det svårare än man tidigare trott att återhämta sig efter förlorad sömn.

För studien lät man en grupp försöksdeltagare ändra sin dygnsrytm under tre veckor så att de var vakna 33 timmar i sträck och därefter sov i 10 timmar. Detta motsvarade 5.6 timmars sömn för 24 timmar i vakenhet. En annan grupp fick sova i 14 timmar. Man testade reaktionsförmågan hos deltagarna vid flera olika tillfällen. Resultaten visade att deltagarna i bägge grupper hade normal reaktionsförmåga precis när de vaknat, men att den blev sämre och sämre med tiden de var vakna. Ju längre in i den tre veckors testperioden man kom, desto snabbare försämrades deltagarnas reaktionsförmåga efter att de vaknat.

Forskarna tolkar detta som att det är svårt att ta igen lång vakenhet med längre sömn och att effekterna av sömnbrist byggs på med tiden.

Trots att deltagarna hade en helt annat dygnsrytm än den vanliga så visade det sig även att de hade bäst reaktionsförmåga under sen eftermiddag/tidig kväll och sämst förmåga under sen natt/tidig morgon. Detta tyder alltså på att den normala dygnsrytmen hade stor betydelse trots att deltagarna följde en annan rytm.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutets sömnforskningsinstitut, kommenterar studien i Svenska Dagbladet.

–Tidigare har man trott att om man hoppar över sömnen en natt så kan man ta igen det. Men det här visar att man inte tar igen sömn på samma sätt som man tidigare trodde. Sover man mindre än sju timmar per natt bygger man upp en sömnbrist. De flesta människor korrigerar ju det här på helgen, men till exempel utbrända gör inte det. De har en mer permanent sömnbrist som byggs upp, säger han.

Vad gäller fördröjningen av trötthetens effekter som man kunde se i studien tycker Torbjörn Åkerstedt att det är förvånande att människor inte är mer medvetna om det.

–Människor måste bli mer medvetna om det här. Folk är ofta förvånade över att de är så pigga på förmiddagen, även om de har sovit för lite. De förstår inte att trötthetseffekterna kommer mycket senare.

–Det är tre faktorer som samverkar. Sömnens längd, vakenhets- tidens längd och den biologiska klockan, som gör att vi sover bäst under vissa tider på dygnet. Om man passar in dessa tre så und- viker man oftast att bygga upp sömnbrist. Men om man kombinerar kort sömn med att jobba på natten så kommer effekterna att bli förstärkta. De olika faktorerna multiplicerar varandra och sömnbristen blir allvarligare, säger Torbjörn Åkerstedt.

Många läsare har även kommenterat artikeln på SvD och man konstaterar att sömnproblem är en folksjukdom. Den som lider av sömnbrist riskerar en mängd negativa konsekvenser på lång sikt, till exempel ökad risk för depression och sjuklighet. Det finns dock idag väl utprövade behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi för sömnproblem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, forskning, dygnsrytm, sömnproblem, Torbjörn Åkerstedt

I dessa tider kan det vara värt att påminna om en artikel i den vetenskapliga tidskriften “Archives of internal medicine” som visade att sömnbrist ökar risken att drabbas av förkylning.

Artikeln bygger på en studie där 153 deltagare fick registrera sin sömn under en tvåveckorsperiod och anteckna hur länge de sov, samt hur effektiv sömnen var (det vill säga hur stor del av tiden i sängen de faktiskt sov). Efter detta isolerades deltagarna från varandra och exponerades för förkylningsvirus. 66 av deltagarna, det vill säga 43%, utvecklade förkylning efter detta.

Genom att undersöka deltagarnas sömnregistrering kunde forskarna se att de som sovit 7 timmar eller mindre under de två veckorna innan exponeringen löpte nästan tre gånger så stor risk för att utveckla förkylningssymtom som de deltagare som sovit 8 timmar eller mer. När man tittade på sömneffektivitet kunde man se att de deltagare som hade en effektivitet på 92% eller lägre hade mer än fem gånger så stor risk för att utveckla symtom som de som hade en sömneffektivitet på 98% eller högre. Det fanns dock inget samband med hur utvilad man kände sig efter sömnen.

I dessa förkylningstider skadar det alltså inte att upprepa det klassiska goda rådet: se till att sova ordentligt!

Lite sömn ökar risken för förkylningar. En ny studie har visat att kortare sömntid minskar motståndskraft mot förkylningsvirus.

I studien deltog 153 friska män och kvinnor. De fick under två veckor rapporterat hur de sovit samt hur utvilade de kände sig under dagen. De fick sedan näsdroppar med ett förkylningsvirus och övervakades för tecken på förkylning.

Resultaten visade att deltagare som sovit mindre än sju timmar löpte nära 3 gånger högre risk att utveckla förkylning än de som sovit åtta timmar eller mer. Det visade sig också att risken att bli förkyld ökade ju större andel tid man spenderade vaken i sängen. Känslan av att vara utvilad hade dock ingen koppling till förkylning.

Läs mer på Wemindbloggen >>

I en artikel den 30 september berättar Aftonbladet om Åsa som använt Sömnprogrammet och gått från tre timmars sömn per natt till åtta.

Åsa själv säger att “Det är jätteskillnad på hur jag mår nu mot förut. Man blir deprimerad av sömnbrist. Nu är jag mig själv igen – jag äter, sover och orkar vara social.”

Läs hela artikeln på Aftonbladet >>

Även andra bloggar har uppmärksammat artikeln. Kia Mundebo skriver om hur positivt hon tycker att det är att läkare rekommenderar sömnskola snarare än sömnmedicin som inte fungerat. Läs Kia Mundebos blogg >>

..det erbjuder nu NASA personer som kan tänka sig att ligga i en säng 90 dagar med mycket begränsad rörlighet. De kommer att hållas vakna 16 timmar per dygn för att sova det vanliga 8 timmarna. Självklart är detta för ett vetenskapligt experiment.

I förra inlägget förvarnade jag om ett jättebra avsnitt från CBS 60-minutes som handlar om sömnproblem och hur viktig sömn är för oss. Programmet höll mig fastklistrad vid skärmen från början till slut och budskapet är entydigt; sömn är livsviktigt för oss. Programmet är uppdelat i två delar och den första finns här. För den som inte vill se det har jag sammanfattat det absolut intressantaste nedanför.

Sömnbehov- ett evolutionärt misstag

En forskare argumenterar för att om sömn inte var livsviktig så skulle vårt sömnbehov vara ett fruktansvärt evolutionärt misstag. Ur ett överlevnadsperspektiv skulle det annars varit helt oförsvarbart att försätta sig en så stor del av dygnet i ett medvetslöst tillstånd helt utan möjlighet att försvara sig från yttre faror.

Sömn kan förbättra minnet

Med för lite sömn försämras minnet. Omvänt gäller också, om vi lär oss något och får en god nattsömn efter det är sannolikheten stor att vi faktiskt minns det vi lärt oss bättre än innan vi sov.

Allt blir sämre utan sömn

Den vanliga föreställningen att vi får mer gjort om vi håller oss vakna längre är helt felaktig. Vi minns sämre, presterar sämre och mår sämre. För varje natt som vi får för lite sömn minskar vår kognitiva förmåga avsevärt. Av någon anledning har vi i västvärlden lyckats skapa en norm som värdesätter förmågan att kunna sova lite.

Livsfarligt att köra bil vid trötthet

När man lider av sömnrbrist är det stor chans att vi utan att vara medvetna av det hamnar i ögonblick av sömntillstånd. Eftersom det bara behövs 2 sekunder av detta medvetandestadie för att vi ska tappa kontrollen över en bil på motorvägen är det livsfarligt. Denna typ av snabba tupplurar kallas mikrosömn och vi kan gå in i dem helt omedvetet. Att lyssna på hög musik, köra med öppet fönster, eller sjunga hjälper bara marginellt.

Man kan inte lära sig att hantera sömnbrist

I likhet med vad som är vanligt hos alkoholpåverkade personer tror personer som lider av sömnrbist ofta att de lärt sig att hantera det, även fast det sällan är fallet. Faktum är att det i princip inte är möjlighet att anpassa sig till att prestera lika bra i ett tillstånd av sömnrbist som när man sovit tillräckligt.

Nästan varje dag snubblar jag över rubriker som uppmärksammar hur svenska folket lider allt mer av sömnsvårigheter.

I fredags rapporterade Svd om att 25% av alla trafikolyckor orsakas av trötthet vilket ju är slående mycket mer än de 2-3% som polisen tidigare har trott varit andelen singelolyckor som orskats av trötthet.

Idag rapporterar Ny Medicin forskningsresultat från studier på sömnsvårigheter hos tonåringar. 6% av de ungdomar i åldersgruppen 11-17 år visade sig lida av sömnsvårigheter och trötthet under dagtid och av dessa hade 35% kvar symptomen ett år senare.

Expressen meddelar att “Trötthet kan vara okänd sjukdom” och rapporterar att 90 000 svenskar lider avmyalgisk encefaloyelit, eller kroniskt trötthetssyndrom som det också kallas. Det mest typiska för sjukdomen ska vara ihållande trötthet och frekventa infektioner.

Hälsokompassen som rehabiliterar vuxna med stress- och värkproblem och drivs av Landstinget startar nu gruppbehandling för sömnsvårigheter. 

Läs mer i Smålandsposten >>