Sömnbloggen

Häromdagen rapporterade SVTs Rapport att sömnproblem lämpligast botas med KBT - kognitiv beteendeterapi. Idag behandlas större delen av alla sömnproblem med sömnmedel.

Problemet med sömnmedel är dels att alla biverkningar ännu inte är kända, dels att när man slutar äta sömnmedel återkommer ofta sömnproblemen. KBT däremot ger varaktig effekt, till och med en positiv förändring, berättar Rapport. Detta kan innebär att riktlinjerna för behandling av sömnproblem kan komma att ändras helt.

Se hela klippet på SVT Play här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sömnproblem, KBT, Sömnmedel, Sömn

De flesta av oss är nog medvetna om att stress och sömn hänger ihop med och påverkar varandra. Om vi sovit dåligt kan vi blir stressade över det och om vi är uppstressade och oroliga kan det göra att vi sover sämre.

På många sätt kan man säga att stress och sömn är motpoler: stress ökar kroppens aktivitetsnivå och vakenhet medan sömn leder till motsatsen. Precis som nämnt ovan betraktas stress som en av de vanligaste orsakerna till sömnstörningar. Sömnstörningar blir ofta en stress i sig, och denna onda cirkel kan leda till värre problem, som depression, ångest och utmattningssyndrom.

Ett av de sätt som stress påverkar sömnen på är att det kan leda till sömnfragmentering. Som vi skrev om i förra inlägget så är det helt normalt att vakna till 4-6 gånger per natt. Dessa uppvaknaden märker man oftast inte av. Om uppvaknandena blir flera kan det dock leda till sämre sömnkvalitet. En del patienter med svåra sömnproblem kan ha upp till 20-25 uppvaknanden per natt. Många märker trots detta inte av dem, men är betydligt tröttare på morgonen än om de skulle sovit hela natten.

Mycket vanligt är också att stress och oro leder till att man har svårt att somna. Dels måste vår ämnesomsättning och kroppstemperatur sjunka för att vi ska kunna somna och dessa ökar vid stress. Dels kan grubblerier göra att vi har svårt att slappna av mentalt.

Det är alltså lätt hänt att dessa mekanismer leder till onda cirklar av ökad stress och försämrad sömn. Lyckligtvis är finns det väl beprövade metoder för att bryta dessa cirklar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, stress, sömnstörning, sömnproblem

I en intressant artikel i den amerikanska tidningen Science News går man igenom vad forskarna idag vet om sömnlöshet och dess motsats, narkolepsi. Trots att sömnlöshet är ett mycket vanligt problem vet man fortfarande inte exakt vilka mekanismer i kroppen som gör att vissa har svårt och sova medan andra har svårt att hålla sig vakna.

I artikeln berättar forskare att man numera fokuserar mer på vad det är som vidmakthåller insomni än vad det är som orsakar det. Man vet sedan länge att traumatiska livshändelser, stress och många olika former av psykisk ohälsa kan leda till sömnproblem. Efter traumatiska händelser är det inte ovanligt att kroppen har ett fortsatt högt beredskapsläge. Vissa får svåra problem, till exempel så kallat posttraumatiskt stressyndrom, men även symtom som är mindre dramatiska kan leda till problem på lång sikt.

Enligt de senaste teorierna vidmakthålls nämligen sömnlösheten delvis på grund av sådan överaktivitet i kroppen. Till exempel har forskarna sett att människor med sömnproblem har högre blodtryck än andra, även när de sover. Man har även kunnat se högre aktivitet i den del av hjärnan som kallas hypothalamus, ett område som spelar en viktig roll vad gäller sömn och vakenhet.

Förhoppningen är att man genom att förstå exakt vilka biologiska mekanismer som bidrar till sömnlöshet och narkolepsi ska kunna finna nya metoder och mediciner för att behandla dessa problem. Den mest lovande metoden i dagsläget är enligt artikeln kognitiv beteendeterapi.

Sömnproblem är vanliga hos patienter med artros, ungefär 60% av de drabbade rapporterar sömnsvårigheter på grund av smärta under nattetid. Ofta hamnar de drabbade i en ond spiral, där smärtan orsakar sömnproblem, och sömnproblemen leder till ökad smärta. Det är väl känt sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt på sömnproblem. I en ny studie behandlade man äldre patienter med artros med KBT i grupp för sömnproblem, utan att fokusera på smärtproblemen. De patienter som fick behandlingen rapporterade förbättrad sömnkvalitet, snabbare insomning och lägre nivå av smärta. Resultaten höll i sig även efter ett år när man gjorde uppföljning av resultaten.

Författarna till studien menar att förbättringen av sömnkvaliten även kan leda till en förbättring av artrossjukdomen.

Artros är en sjukdom som bryter ner brosk i lederna och främst drabbar äldre och överviktiga. Orsakerna kan vara förslitning, inflammation eller tidigare skador.

Forskare i USA och Kanada har testat en internetbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer med långvariga sömnproblem, upp till tio år. Deltagarna som fick behandlingen blev så mycket bättre att de inte längre uppfyllde kriterierna för sömnstörning, och detta resultat stod sig när man undersökte deltagarna igen ett halvår senare. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, kommenterar studien i DN:

“Det är påfallande tydliga resultat. Det verkar ju som om man blir nästan problemfri efter behandlingen.”

Torbjörn deltar även i arbetetet med att göra en översikt av alla behandlingar mot sömnlöshet och konstaterar redan nu att KBT är den bästa behandlingen, då den ger minst lika bra effekt som sömnmedel och håller i sig längre.

Forskare på Universitetet i Glasgow genomför just nu en studie där man undersöker personer som lider av så kallad “idiopatisk insomni”. Detta är en mycket ovanlig form av sömnlöshet som inte har någon känd orsak och som börjar mycket tidigt i livet. Mindre än 1% av befolkningen lider av denna typ av sömnlöshet, att jämföra med övergående sömnproblem, som drabbar ca 40% av den vuxna befolkningen.

Till skillnad från övergående sömnproblem, där behandling i form av till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) har goda resultat så blir de som drabbats av idiopatisk insomni sällan helt fria från sömnproblemen. I perioder behöver detta inte upplevas som ett så stort besvär, då personerna ofta anpassar sitt liv efter sömnproblen och tröttheten, men om problemen förvärras kan personen behöva hjälp att hantera dem. Det är inte ovanligt att dessa personer själva försöker åtgärda sina problem med till exempel sömnmedel eller alkohol, vilket kan bidra till att förvärra situationen.

Studien som forskarna i Glasgow nu genomför syftar till att undersöka vad som skiljer de olika typerna av sömnlöshet åt, och att försöka se hur man kan anpassa behandling med KBT för att den bättre ska hjälpa individer med denna svårare typ av insomni.

Läs mer om idiopatisk insomni här>>

En ny studie av behandling av sömnproblem som genomförts i Kanada visade att den bästa effekten uppnåddes för patienter som både fick kognitiv beteendeterapi och sömnmedel, men som sedan trappade ut sömnmedlen och fortsatte med terapin. Näst bäst resultat fick de patienter som enbart fick terapi. Inga patienter behandlades med enbart sömnmedel.

Här kan du läsa mer om studien>>

Hör trötthet tonåren till? Att få tonåringar att lägga sig i tid på kvällen är inte alltid det lättaste. Att få upp dem nästa morgon kan vara minst lika svårt. Försämrade sömnvanor kan dessutom få en rad andra konsekvenser - problem med koncentration och inlärning i skolan, och humörsvängningar för att bara nämna ett par exempel. Sömnbesvär hos unga är relativt vanligt, men få söker hjälp. Sömnproblem hos både unga och vuxna leder ofta till känslor av maktlöshet, trots att behandling med goda resultat finns.

Så hur hanterar man sömnproblem hos unga? Läkaren Dennis Rosen har specialiserat sig på sömn hos barn och unga. På Psychology Today skriver han om en 13-årig flicka som fick behandling för sina sömnproblem. Han ger en god bild av hur många mindre förändringar kan leda till positiva resultat.

Läs mer på Psychology Today >>, WeMind >> och Sömnprogrammet >>

Det blir allt vanligare att använda sig av internetbaserade behandlingar för sömnproblem. Programmen använder sig av kognitiv beteendeterapi som visat sig vara verksamt vid svårigheter att sova. Apoteket AB har genomfört en satsning och uppger att den internetbaserade hjälpen ger goda resultat.

Ungefär 70 % har upplevt en förbättring efter att ha gått igenom programmet, uppger Dagens Medicin. Vissa av användarna har tack vare KBT-behandlingen kunnat avsluta sin medicinering.

Läs mer på Dagens Medicin >> och It i vården >>. Läs även om Weminds sömnprogram här >>

Några av de roligaste historierna jag har hört (privat) är de när människor i min omgivning berättat om underliga saker de gjort i sömnen. Att i sömnen bete sig som om man vore vaken kan vara både fascinerande och underhållande. Det är dock viktigt att komma ihåg att det faktiskt också kan vara farligt. Jag har träffat personer som medan de sover utsatt både sig själva och andra för fara.

John Cline, professor i psykologi, skriver ett intressant inlägg på Psychology Today om att gå i sömnen. Han menar att det fortfarande är ett område under utveckling. Mycket kunskap har genererats genom att använda polysomnograf för att koppla olika tillstånd i hjärnan med olika sömnbeteende. Att gå i sömnen inträffar oftast i samband med att nervsystemet delvis aktiveras under djupsömnen. Detta innebär att kroppen delvis får signaler som om den vore vaken, men samtidigt fortfarande sover. Därmed blir det möjliggörs - omedveten - komplex motorisk aktivitet.

Både barn och vuxna kan gå i sömnen, även om det är vanligast hos barn och tenderar att minska med ålder. Beteendet kan uppstå hos nästan vem som helst som upplevt omfattande sömnbrist eller avbrott i sömnen, t.ex vid sömnapné (andningsavbrott under sömnen).

Behandlingarna vid sömngående kan variera; några alternativ är försäkringar, säkerhetsåtgärder, medicinering och hypnos, enligt Cline. Ibland kan det räcka att ge personen försäkringar om att sömngående är ofarligt och inte tyder på en psykologisk störning som personen ännu inte upptäckt, samt att sömngåendet ofta minskar med tiden.

Andra behandlingsinsatser används oftast när personerna i sömnen faktiskt uppvisar beteenden som är farliga, stör andra i hemmet eller orsakar överdriven sömnighet under dagen.

Oftast behöver sömngångaren inte sova över i ett sömnlaboratorium för att på så vis kartlägga sömnbeteenden. Detta används enbart i ovanliga fall när sömngåendet uppstår väldigt ofta och har medfört skador, överdriven sömnighet dagtid eller medicinska/juridiska problem.

Om försäkringar inte räcker som behandling, är nästa steg att vidta säkerhetsåtgärder. Några exempel är att blockera trappor, gömma bilnycklar, installera larm som utlöses när man lämnar sängen för att väcka en person som stiger upp.

I vissa fall kan medicinering vara effektiv, såsom tricykliska antidepressiva och benzodiazepiner.

Men hypnos som en behandling för sömngående? En liten studie av professor Peter Hauri (Mayo Clinic) visade att klinisk hypnos kan leda till statistiskt signifikanta förbättringar hos personer som går i sömnen. I en uppföljning visade forskarna Harui, Silber och Boeve att sömngående behandlat med
hypnos gav en förbättring för 50 % efter 18 månader och 67 % efter fem år. Förbättring innebar frånvaro av sömngående eller betydande förbättring. Studien var dock okontrollerad och inkluderade få deltagare, så resultaten får anses vara preliminära och självklart behövs ytterligare forskning.

Läs mer på Psychology Today >>