Sömnbloggen

Det är sedan tidigare känt att långvarig stress kan leda till att vissa områden i hjärnan minskar i storlek. Hippocampus är ett sådant område, som bland annat har betydelse för att vi ska kunna forma nya minnen. Hippocampus är en del av det så kallade limbiska systemet, som innefattar flera olika områden i hjärnan som har betydelse för vårt känsloliv och minnesförmåga.

En ny studie visar nu att även långvarig sömnlöshet, insomni, verkar kunna leda till att områden i hjärnan krymper. Forskarna jämförde friska deltagare med patienter med varierande grad av sömnproblem. Man upptäckte då att dessa patienter hade mindre mängd grå hjärnsubstans i det område som kallas orbifrontala cortex. Enligt forskarna har detta område betydelse för uppfattningen av njutning, belöning och bestraffning hos människan. De tolkar detta som att personer med sömnproblem bland annat kan ha svårare att känna den njutning och avslappning som behövs för att kunna somna.

Resultatet från studien betonar vikten av söka hjälp för och behandla sömnproblem i ett tidigt skede.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, KBT, hjärnan, forskning

I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Trends in Cognitive Science” diskuterar artikelförfattarna när vi egentligen börjar drömma. Enligt författarna  är förmågan att drömma något som vi utvecklar gradvis under vår uppväxt och som först når sin kulmen när vi är vuxna.

Forskningen visar nämligen att små barns (under sju år) drömmar ofta är enkla och relativt händelselösa. De kan till exempel drömma om att se ett djur eller att känna sig hungriga, men inte om socialt umgänge eller att man själv är aktiv i drömmen. Små barn tycks vidare sällan uppleva några negativa känslor under sina drömmar. När vissa småbarn vaknar i ett skräckslaget tillstånd tror forskarna att det snarare handlar om rädsla som beror på desorientering av uppvaknandet än något man drömt om. Man har även sett att barn överhuvudtaget drömmer mindre del av tiden de sover än vuxna.

Mellan 5-7 år tycks drömmarna bli längre och mer frekventa, de börjar innehålla karaktärer som rör sig och interagerar, men fortfarande på ett simpelt sätt. Vid sju års ålder börjar barnet bli en mer aktiv deltagare i drömmarna, de upplever mer känslor och drömmarna börjar återspegla händelser från vardagen och sådant de upplevt i vaket tillstånd.

I artikeln konstaterar man även att det fortfarande är oklart hur drömtillståndet kan vara så likt det vakna tillståndet vad gäller hjärnaktivitet och mentala upplevelser trots att man sover.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om dröm, sömn, barn och ungdom, psykologi

Att sömn är viktigt vet de flesta (och säkert ni som följer denna blogg!) men hur mycket man behöver sova kan variera kraftigt.

Generellt brukar man säga att 8 timmar är en optimal sömntid under normala omständigheter, men detta varierar dels mellan olika individer, situationer och miljöer. Vad gäller miljöer är det till exempel vanligt att sömnbehovet är större i länder med tropiskt klimat. Vad gäller situationer har man sett att sömnbehovet påverkas vid graviditet och vid olika sjukdomar, samt huruvida man är utvilad sedan förra natten eller hur aktiv man varit under dagen. Det verkar även som att den normala sömnlängden har minskat sedan början av nittonhundratalet, från cirka 9 timmar per dygn till dagens 7.5 timmar. Det har spekulerats i om detta kan ha att göra med elektricitetens och belysningens intåg i våra liv, och att detta har förändrat våra “naturliga” sömnvanor.

Sömnbehov har även visat sig variera från individ till individ. Man har sett att ca 5% av befolkningen tycks klara sig bra på 6 timmars sömn per natt. I forskning har man upptäckt att många av dessa individer har en viss typ av mutation i en gen, vilket kan vara en del av förklaringen till det lägre sömnbehovet. Detta kan dock bara förklara en del av variationerna, och forskarna menar att våra vanor, till exempel hur vårt sociala liv ser ut, hur vi arbetar och vad vi gör på vår fritid, påverkar vårt sömnbehov minst lika mycket. Vi sover även mindre ju äldre vi blir.

För det mesta är man själv plågsamt medveten om att man får för lite sömn. Ofta handlar sömnproblem snarare om att man har svårt att få tillräckligt med tid till sömn, att man kanske prioriterar bort den eller att man har svårt att sova fast man försöker. För att bedöma huruvida du lider av sömnproblem kan du göra ett självtest här.

De flesta av oss är nog medvetna om att stress och sömn hänger ihop med och påverkar varandra. Om vi sovit dåligt kan vi blir stressade över det och om vi är uppstressade och oroliga kan det göra att vi sover sämre.

På många sätt kan man säga att stress och sömn är motpoler: stress ökar kroppens aktivitetsnivå och vakenhet medan sömn leder till motsatsen. Precis som nämnt ovan betraktas stress som en av de vanligaste orsakerna till sömnstörningar. Sömnstörningar blir ofta en stress i sig, och denna onda cirkel kan leda till värre problem, som depression, ångest och utmattningssyndrom.

Ett av de sätt som stress påverkar sömnen på är att det kan leda till sömnfragmentering. Som vi skrev om i förra inlägget så är det helt normalt att vakna till 4-6 gånger per natt. Dessa uppvaknaden märker man oftast inte av. Om uppvaknandena blir flera kan det dock leda till sämre sömnkvalitet. En del patienter med svåra sömnproblem kan ha upp till 20-25 uppvaknanden per natt. Många märker trots detta inte av dem, men är betydligt tröttare på morgonen än om de skulle sovit hela natten.

Mycket vanligt är också att stress och oro leder till att man har svårt att somna. Dels måste vår ämnesomsättning och kroppstemperatur sjunka för att vi ska kunna somna och dessa ökar vid stress. Dels kan grubblerier göra att vi har svårt att slappna av mentalt.

Det är alltså lätt hänt att dessa mekanismer leder till onda cirklar av ökad stress och försämrad sömn. Lyckligtvis är finns det väl beprövade metoder för att bryta dessa cirklar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, stress, sömnstörning, sömnproblem

I dessa tider kan det vara värt att påminna om en artikel i den vetenskapliga tidskriften “Archives of internal medicine” som visade att sömnbrist ökar risken att drabbas av förkylning.

Artikeln bygger på en studie där 153 deltagare fick registrera sin sömn under en tvåveckorsperiod och anteckna hur länge de sov, samt hur effektiv sömnen var (det vill säga hur stor del av tiden i sängen de faktiskt sov). Efter detta isolerades deltagarna från varandra och exponerades för förkylningsvirus. 66 av deltagarna, det vill säga 43%, utvecklade förkylning efter detta.

Genom att undersöka deltagarnas sömnregistrering kunde forskarna se att de som sovit 7 timmar eller mindre under de två veckorna innan exponeringen löpte nästan tre gånger så stor risk för att utveckla förkylningssymtom som de deltagare som sovit 8 timmar eller mer. När man tittade på sömneffektivitet kunde man se att de deltagare som hade en effektivitet på 92% eller lägre hade mer än fem gånger så stor risk för att utveckla symtom som de som hade en sömneffektivitet på 98% eller högre. Det fanns dock inget samband med hur utvilad man kände sig efter sömnen.

I dessa förkylningstider skadar det alltså inte att upprepa det klassiska goda rådet: se till att sova ordentligt!

En ny studie visar att risken för sömnproblem tycks minska efter att man har gått i pension. Forskarna tror att detta har att göra med att arbetsrelaterad stress och krav försvinner, snarare än någon annan hälsoeffekt av pensionering.

Resultaten från studien visade att risken för sömnproblem minskade med 26% efter pensionering. Störst var skillnaden för deltagare som hade varit deprimerade eller utbrända innan de pensionerades. Även de som jobbade natt, eller hade arbeten som ställde höga krav rapporterade stor förbättring.

Forskarna bakom studien tror att en viktig bakomliggande faktor är den ekonomiska trygghet som deltagarna i allmänhet upplevde efter pensionering. I länder med sämre fungerande trygghetssystem skulle pensionen omvänt kunna betyda ökad otrygghet och därmed ökade sömnproblem.

Deltagarna i studien var alla tidigare anställda vid det franska statliga gas- och elverket Electricité de France-Gaz de France, och de hade gått i pension vid en genomsnittlig ålder av 55 år. Studien inkluderade data från 11,581 manliga och 3,133 kvinnliga anställda som hade rapporterat sömnproblem åtminstone någonföre och efter pensionen.

Man kunde även i studien se en långsam försämring av sömnkvaliten med åldern. Detta är känt sedan tidigare då man vet att både sömnkvalitet och kvantitet minskar något när man blir äldre.

En studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association, visar att läkare som inte fått sova ut ordentligt efter ett nattpass löper dubbelt så hög risk att begå misstag vid operationer dagen efter.

I studien har man studerat kirurger och specialister i obstetrik och gynekologi och tittat på hur deras planerade operationer respektive förlossningar under dagtid har gått. Till att börja med hittade man ingen tydlig skillnad i andel misstag utifrån läkaren hade jobbat föregående natt eller inte. Men när man granskade hur just möjligheten till sömn efter nattpasset påverkade detta upptäckte man att det uppstod komplikationer vid 8,5 procent av operationerna om läkaren inte hade haft möjlighet att sova minst sex timmar efter nattpasset, att jämföra med cirka 3 procent om läkaren haft möjlighet att sova minst sex timmar. Andelen fel vid förlossningarna låg där­emot runt 3,5 procent oavsett om läkaren hade haft möjlighet att sova ordentligt eller inte.

Slutsatsen man kan dra av detta är alltså att det viktigaste för att läkare ska göra ett bra jobb är att de har möjlighet att återhämta sig efter ett nattpass, men att nattpass i sig inte nödvändigtvis påverkar prestationen dagen efter.

I USA, där studien gjordes, förväntas ST-läkare kunna jobba upp till 80 timmar i veckan och 30 timmar i följd.

Enligt en nyligen Holländsk publicerade artikel i den vetenskapliga tidsskriften “Sleep” sover äldre kvinnor bättre än de själva tror medan äldre män sover sämre än de tror.

I studien fick 956 deltagare som alla var mellan 59 och 79 år registrera sin sömn med hjälp av en “actigraph”, ett instrument som mäter sömnen genom att registrera olika parametrar som förknippas med sovande tillstånd. Utöver detta fick deltagarna även fylla i självskattningsformulär och där bedöma sin sömnkvalitet, hur lång tid det tog att somna och hur länge man sovit.

Resultaten visade att män uppskattade sin sömntid till i genomsnitt 7.01 timmar, medan den objektivt registrerade datan visade på 6.40 timmar. Kvinnor uppskattade sin sömntid till 6.79, medan den objektivt registrerade informationen visade på 6.65 timmar. Kvinnorna rapporterade dessutom att de upplevde lägre sömnkvalitet, att det tog längre tid att somna och mindre effektiv sömn än männen. Artikelförfattarna menar att resultaten kan tolkas som att kvinnor behöver mer sömn än män och därför upplever att de får mindre sömn trots att det inte stämmer. Fler kvinnor än män använde sömnmedicin medan män drack mer alkohol.

Sömn är en stor del av livet för oss människor och det vore väl konstigt om detta inte återspeglade sig i kulturen? Faktum är att det finns ett stort antal filmer med teman som kretsar kring sömn. Till exempel har vi den norsk-svenska filmen Insomnia, med bland andra Stellan Skarsgård i en av rollerna. Stellan spelar en polis som under jakten på en mördare råkar skjuta sin partner, men döljer det för sina kollegor. Han plågas dock av skuldkänslor och sömnlöshet efter vådaskjutningen och börjar efter ett tag få svårt att skilja på verklighet och sömn. Det finns även en amerikansk nyinspelning av filmen med bland andra Al Pacino.

När man talar om sömn på film kan man förstås inte heller undgå att nämna Nightmare on Elm Street, en klassisk skräckfilm där ett gäng ungdomar (huvudpersonerna är ju alltid ungdomar i såna här filmer) drömmer samma mardrömmar där de jagas av en man med knivförsedda händer. Efter ett tag visar det sig att om de dör i drömmen dör de även i verkligheten… Eller vad sägs om filmen Dark City, där huvudpersonen upptäcker att staden förändras på olika sätt under natten medan alla sover.
Men sömn på film handlar inte bara om mardrömmar och sömnlöshet. Ta till exempel The Science of Sleep av Michel Gondry som även var med och gjorde Eternal Sunshine of the spotless mind. The Science of Sleep handlar om en man som flyttar hem till sin mamma i Paris och skaffar sig ett tråkigt jobb på ett kontor. Han blir kär i sin granne men lyckas inte få till det med henne och flyr istället in i en värld av sömn och dagdrömmar. En vacker och fantasifull film som lyckas illustrera drömmarnas absurditeter.

Slutligen vill jag slå ett slag för en av mina favoritfilmer, Waking life. Det är en tecknad film om en person som befinner sig i någon slags drömvärld där han träffar på olika personer som han diskuterar olika filosofiska och existentiella frågor med. Vad är sömn? Vad skiljer drömmar från verkligheten och vad kan drömmarna säga oss om våra liv? Rekommenderas för den som vill ha mer än bara lättsam underhållning.

Kom gärna med egna tips om filmer på temat sömn i kommentatorsfältet nedan!

Läs även andra bloggares inlägg om sömn, sömnlöshet, sömnbrist, drömmar

Tycker du att du har dåligt minne? Se till att få en ordentlig natts sömn. Enligt en nyligen publicerad studie blir man bättre på att skilja på falska och riktiga minnen om man sovit ordentligt. Att sömn påverkar minnesförmågan är i sig inget nytt, men detta är en av de första studier som undersöker hur sömnbrist påverkar just falska och felaktiga minnen.

Deltagarna i studien fick se en lista med ord. Tolv timmar senare fick de försöka komma ihåg vilka ord de sett och välja dem ur en lista som även innehöll falska ord. En del av deltagarna fick se orden de skulle komma ihåg innan de gick och la sig för natten, och annan grupp fick se listan på morgonen och testades senare på kvällen. De som inte hade sovit mellan dessa tider tyckte sig komma ihåg fler felaktiga ord, det vill säga ord som inte hade varit med på den första listan.

Forskarnas slutsats är att detta stärker teorierna om att sömn är viktigt för att minnet ska fungera så bra som möjligt.