För att kunna somna behöver vi människor genomgå både psykologisk och fysiologisk deaktivering - det vill säga varva ner både mentalt och fysiskt. Allt som motverkar detta försvårar insomnandet. Typiska exempel på sådant som hindra oss från att varva ner mentalt är grubblerier över sådant som hänt under dagen eller oro över morgondagen. Dock kan även mer positivt laddade aktiviteter motverka nedvarvningen, till exempel om vi spelar dataspel eller läser spännande böcker strax innan vi ska sova.

För att kunna varva ner är det även viktigt att kroppen kommer till ro. Sådant som kan försvåra detta är till exempel att dricka för mycket kaffe eller träna nära inpå läggdags. Kroppen påverkas även av den psykologiska aktiveringen, till exempel så att ihållande oro gör att vi spänner oss. Man har sett att många patienter med sömnproblem är “kroniskt hyperaktiva”, det vill säga fysiskt aktiva under dygnets alla timmar.

Detta tror forskare kan vara en förklaring till att patienter med insomni ofta tror att de sover sämre än de egentligen gör - skillnaderna i sömntid är oftast inte så stora mellan normalsovare och personer med insomni. Skillnaden kan vara att de senare inte får ut lika mycket av sömnen på grund av sina höga aktivitetsnivåer.

Vad ska man då göra åt detta om man befinner sig i riskzonen? Till att börja med bör man minska ner på sådant som kan höja den fysiologiska aktivitetsnivån. Bäst är om man kan ersätta det med något annat eftersom det oftast är lättare än att “bara sluta göra” vissa saker. Man kanske kan dricka te istället för kaffe och träna tidigare under dagen, till exempel. Man kan även använda sig av olika avslappningsövningar för att underlätta nedvarvningen.

Det är ofta svårare att komma undan de mentala stressorerna men det finns många metoder man kan pröva. Om man har en tendens att ligga och oroa sig för allt man ska komma ihåg att göra nästa dag kan en metod vara att ha en anteckningsbok bredvid sängen där man skriver ner alla dessa saker. På så sätt kan det bli lättare att släppa dem.

Som alltid rekommenderar vi att man söker hjälp om man känner att man inte själv kan bryta dessa mönster. Det finns behandlingsformer med goda resultat och man bör inte gå för länge med sömnproblem eftersom de kan ha en mängd negativa effekter på lång sikt.

Källa: “Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin” av Lars-Göran Öst.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, sömnlöshet, stress, träning, KBT, avslappning

Att sömn är viktigt vet de flesta (och säkert ni som följer denna blogg!) men hur mycket man behöver sova kan variera kraftigt.

Generellt brukar man säga att 8 timmar är en optimal sömntid under normala omständigheter, men detta varierar dels mellan olika individer, situationer och miljöer. Vad gäller miljöer är det till exempel vanligt att sömnbehovet är större i länder med tropiskt klimat. Vad gäller situationer har man sett att sömnbehovet påverkas vid graviditet och vid olika sjukdomar, samt huruvida man är utvilad sedan förra natten eller hur aktiv man varit under dagen. Det verkar även som att den normala sömnlängden har minskat sedan början av nittonhundratalet, från cirka 9 timmar per dygn till dagens 7.5 timmar. Det har spekulerats i om detta kan ha att göra med elektricitetens och belysningens intåg i våra liv, och att detta har förändrat våra “naturliga” sömnvanor.

Sömnbehov har även visat sig variera från individ till individ. Man har sett att ca 5% av befolkningen tycks klara sig bra på 6 timmars sömn per natt. I forskning har man upptäckt att många av dessa individer har en viss typ av mutation i en gen, vilket kan vara en del av förklaringen till det lägre sömnbehovet. Detta kan dock bara förklara en del av variationerna, och forskarna menar att våra vanor, till exempel hur vårt sociala liv ser ut, hur vi arbetar och vad vi gör på vår fritid, påverkar vårt sömnbehov minst lika mycket. Vi sover även mindre ju äldre vi blir.

För det mesta är man själv plågsamt medveten om att man får för lite sömn. Ofta handlar sömnproblem snarare om att man har svårt att få tillräckligt med tid till sömn, att man kanske prioriterar bort den eller att man har svårt att sova fast man försöker. För att bedöma huruvida du lider av sömnproblem kan du göra ett självtest här.

De flesta av oss är nog medvetna om att stress och sömn hänger ihop med och påverkar varandra. Om vi sovit dåligt kan vi blir stressade över det och om vi är uppstressade och oroliga kan det göra att vi sover sämre.

På många sätt kan man säga att stress och sömn är motpoler: stress ökar kroppens aktivitetsnivå och vakenhet medan sömn leder till motsatsen. Precis som nämnt ovan betraktas stress som en av de vanligaste orsakerna till sömnstörningar. Sömnstörningar blir ofta en stress i sig, och denna onda cirkel kan leda till värre problem, som depression, ångest och utmattningssyndrom.

Ett av de sätt som stress påverkar sömnen på är att det kan leda till sömnfragmentering. Som vi skrev om i förra inlägget så är det helt normalt att vakna till 4-6 gånger per natt. Dessa uppvaknaden märker man oftast inte av. Om uppvaknandena blir flera kan det dock leda till sämre sömnkvalitet. En del patienter med svåra sömnproblem kan ha upp till 20-25 uppvaknanden per natt. Många märker trots detta inte av dem, men är betydligt tröttare på morgonen än om de skulle sovit hela natten.

Mycket vanligt är också att stress och oro leder till att man har svårt att somna. Dels måste vår ämnesomsättning och kroppstemperatur sjunka för att vi ska kunna somna och dessa ökar vid stress. Dels kan grubblerier göra att vi har svårt att slappna av mentalt.

Det är alltså lätt hänt att dessa mekanismer leder till onda cirklar av ökad stress och försämrad sömn. Lyckligtvis är finns det väl beprövade metoder för att bryta dessa cirklar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, stress, sömnstörning, sömnproblem

Som de flesta nog vet kan vår sömn delas in i olika faser eller stadier, som skiljer sig från varandra på flera sätt. Begreppet “djupsömn” är nog till exempel de flesta bekanta med. Men vad skiljer egentligen djupsömn från annan sömn?

Sömnen kan delas in i 4 stadier. Varje stadium representerar ett visst sömndjup. Sömnstadierna kan studeras genom att man använder sig av något som heter polysomnografi vilket innebär att man registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan, ögonen och musklerna.

I stadium 1 inleds insomningen, man sover och vaknar lätt och muskel och ögonaktivitet avtar. Under denna fas kan man ibland uppleva ryckningar i kroppen när man håller på att somna in. Stadium 2 kallas bassömn och utgör ungefär hälften av totala mängden sömn under en natt. I denna fas avstannar ögonrörelserna och hjärnvågorna blir långsamma.

Det är stadium 3 och 4 som brukar kallas för djupsömn och det är under dessa stadier som den bästa återhämtningen sker. Stadierna karaktäriseras av mycket långsamma hjärnvågor och att man har svårt att vakna.

Slutligen finns även det som kallas för REM-sömn eller drömsömn. REM står för Rapid Eye Movement och syftar till det faktum att ögonen rör sig snabbt under de slutna ögonlocken under denna fas. Andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket ökar under denna fas, samtidigt som kroppen tillfälligt paralyseras. Anledningen till detta är antagligen att våra drömmar inte göra att vi råkar skada oss själva eller andra när vi drömmer. REM-sömnen ses som en del av stadium 1 i sömnstadierna, så man är alltså relativt vaken.

Dessa stadier varar tillsammans ungefär 90-120 minuter och upprepas därefter i samma ordning. Detta innebär alltså att man under natten först somnar in, sover djupare och djupare, därefter sover lättare, vaknar till, somnar om, börjar sova djupare och så vidare. Detta sker mer eller mindre regelbundet under natten och totalt upprepar man mönstret 4-6 gånger. Hur mycket återhämtning sömnen ger beror på mängden djupsömn. De första timmarna ger mer effektiv återhämtning än de sista.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att sömn är mer komplext och varierande än man kanske tror, och att till exempel vakna till under natten är helt normalt. Om man har sömnproblem kan dock sömnmönstret rubbas och då är det viktigt att behandla dessa problem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sömn, Sömnproblem, Sömnstadier, REM-sömn, Återhämtning

Ligger du i sängen och undrar när du ska somna? Få situationer är lika frustrerande. sömnbesvär är mycket vanliga och skapar lidande för massor av människor dagligen.

Ny forskning visar att nedvarvning på kvällen är otroligt viktigt. Så hur gör man då? Här följer några tips:

Trevliga aktiviteter innan sängdags minskar stress och förbereder kroppen för sömn. Många tänker mycket under dagen, så låt hjärnan vila lite. Gör sådant som inte kräver mental ansträngning som yoga, matlagning eller att lyssna på lugn musik. Sådana aktiviteter har i forskning visat sig öka sömnkvalitet och minska tröttheten följande dag.

Lämna arbetet på jobbet! Att arbeta på kvällen minskar upplevd sömnkvalitet, enligt studien. När vi får tid att återhämta oss efter arbetet minskar nivåer av stresshormonet kortisol vilket gör att vi somnar lättare.

Sömnigast blir vi när kroppstemperaturen är som lägst. Detta skapar avslappning i kroppen och minskar hjärtfrekvens vilket förbereder kroppen för sömn. En australiensisk studie har dessutom visat att personer med insomni (kliniska sömnproblem) ofta har onormalt hög kroppstemperatur.

Sovrummet ska endast vara till för sömn och sex. Håll alltså tv, datorer och träningsredskap borta.

Tänk på vad du äter och dricker. Koffeinhaltiga drycker några timmar för sängdags ökar vakenheten. Även nikotin ökar blodtryck och puls. Istället kan mat rik på snabba kolhydrater som bakad potatis, vitt ris och vitt bröd hjälpa oss somna, särskilt om de äts runt fyra timmar före läggdags.

För fler tips om vad som hjälper oss att sova får du som går sömnprogrammet
Mer information om studierna ovan finns på Psychology Today >>

test

I en artikel den 30 september berättar Aftonbladet om Åsa som använt Sömnprogrammet och gått från tre timmars sömn per natt till åtta.

Åsa själv säger att “Det är jätteskillnad på hur jag mår nu mot förut. Man blir deprimerad av sömnbrist. Nu är jag mig själv igen – jag äter, sover och orkar vara social.”

Läs hela artikeln på Aftonbladet >>

Även andra bloggar har uppmärksammat artikeln. Kia Mundebo skriver om hur positivt hon tycker att det är att läkare rekommenderar sömnskola snarare än sömnmedicin som inte fungerat. Läs Kia Mundebos blogg >>

Precis som många beteenden styrs sömnen av vanor. För den som vill få bukt med sömnproblem gäller det därför att skapa konsekventa vanor för insomning och sömn. Vi kommer här att gå igenom några vanor som brukar ha en starkt positiv effekt på sömn och insomning.

Hjärnan kan programmeras

Hjärnan skapar hela tiden associationer mellan olika moment. Känner vi lukten av en mandarin kanske vi kommer att tänka på julen, en viss sång förknippar vi med en period av vårt liv. Hjärnans associationer kan vi använda till vår fördel så att de arbetar för och inte emot oss när vi vill lära oss sova bättre. När du lägger dig i sängen ska kroppen associera det med att sova så att du också somnar.

Associera sovrummiljön med sömn

När vi vill förändra vårt sovbeteende är det viktigt att vi lär vår hjärna att associera sovrumsmiljön med bara sömn och ingenting annat. Därför ska du inte göra någonting annat i sängen än att sova. Alla aktiviteter som stimulerar till vakenhet bör undvikas i sovrummet. Exempel på förbjudna aktiviteteter är:

• Äta
• Läsa
• Hålla på med dator
• Titta på tv
• Samtala
• Prata i telefon

Gå endast och lägg dig när du är trött

För att få kroppen att associera sängen med sömn och bara sömn är det bättre ju snabbare du somnar från det att du har lagt dig. Därför ska du vänta med att lägga dig tills du kännner dig trött och sömnig. Nedvarvning bör du göra utanför sovrumsmiljön.

Minimera vakentid i sängen

Om du ändå märker att du inte kan sova när du lagt dig i sängen är det viktigt att du inte ligger kvar vaken för länge i sängen. Du får max ligga vaken i sängen 15 minuter. Om du inte somnat inom 15 minuter skall du gå upp ur sängen och lämna sovrummet i minst 15 minuter eller tills det att du känner dig sömnig igen. Under den tiden du är uppe ska du bara ägna dig åt aktiviteter som inte stimulerar till vakenhet. Exempel på bra aktivitieter är att läsa en inte alltför spännande bok, lyssna på ett lugnt radioprogram, ta ett glas mjölk. Belysning bör inte heller vara alltför stark.

Du kommer möta motstånd

Det kan vara bra att vara förberedd på att det inte alltid är helt lätt att gå upp ur sängen när du vet att du egentligen behöver sova. Då kan du försöka motivera med att det är det enda rätta om du vill ändra ditt sömnbeteende på sikt och att det är det som kommer få dig att sova bättre många nätter framöver. Tänk på att om du väljer att ligga kvar i sängen är risken att du blir liggande vaken i flera timmar betydande större än om du inte går upp.

Tidigare inlägg om hur du maximerar ditt sovrum för sömn hittar du här >>

Alla känner vi igen oss i situationen att vi inte kan sova på grund av orostankar och grubblerier. Ibland utgör själva oron över att vi inte ska kunna sova ångesten och ibland är det helt andra saker i våra liv som vi ligger och funderar över som gör att vi inte kan somna. I vår sömnskola ger vi dig tips för hur du håller tankarna i styr.

1. Avsätt tid för oro och grubblerier under dagen

Just när du ska gå och lägga dig är fel tid att lösa stora livsfrågor. Ändå är det den tid på dygnet då många faktiskt tar sig tid att fundera över sin situation, sina relationer eller annat som de vill tänka på. Det gör ofta att kroppen vänjer sig vid att ligga och fundera i sängen istället för att somna in. För att komma runt det bör du avsätta en tid under dagen för tankar och grubblerier. Bestäm att du under en kvart inte skall göra något annat en att grubbla och låt då tankarna vandra fritt.

2. Acceptera din oro

Ett säkert sätt att få tillbaka en orostanke är att försöka att inte tänka på den. Gör tvärtom istället! Ta emot din orostanke och försök leva dig in i den. Känn oron fullt ut. Försök inte hitta en lösning på din orostanke- då kommer du bara börja tänka i cirklar. Acceptera din oro, känn in den, och plötsligt kommer den inte vara lika jobbig för dig längre. Kanske finns ämnet för din oro fortfarande kvar, men om du accepterar din oro kommer den inte att kunna behålla sin makt över dig.

3. Skriv dagbok

Många tror att dagboksskrivande är något kravfyllt, ytterliggare ett av vardagens stressmoment där man hela tiden försöker hinna ikapp. När du använder dagboken på rätt sätt har den en tvärtom en avstressande effekt och hjälper dig upptäcka tankefällor som du lätt hamnar i när dina tankar får snurra fritt. Släpp alla krav på att hålla dagboken uppdaterad om allt som händer i ditt liv. Skriv istället ned sådant du känner att du vill få ur dig. Tankar som skapar oro i ditt huvud gör sig bättre i den där dagboken som ingen någonsin behöver läsa än i ditt sinne där de tar mycket energi och fokus från dig. En bra rutin (men inget måste!), är att skriva ned några rader om sånt du tänker på innan du går och lägger dig. Då minskar du risken för att du tar med dig orostankar till sängen som annars hade försvårat din insomning.

4. Lämna jobbet på jobbet

Forskare pratar om 24-timmarssamhället där vi förväntas vara flexibla, och konstant tilgängliga via mail och telefon. Det är viktigt för din hälsa att du lär dig koppla av. Att vara noga med att inte ta med sig jobb hem från kontoret är ett sätt att göra det lättare. Känner du att du har svårt att hinna är det i många fall bättre att du sitter kvar en timme extra på jobbet än att du tar med dig datorn hem om än bara för att kolla mailen. Om du absolut måste ta med dig jobb hem försök ändå se till att du får en ordentlig början och slut på jobbet. Till exempel att du bestämmer dig för att du jobbar innan middagen men att du efter middagen inte gör något mer jobbrelaterat.

Anledningen till att det här kan vara viktigt för dig är att du undviker att stressa upp dig precis innan du går och lägger dig. Istället för att sätta igång tankeverksamheten mot slutet av dagen skall du istället ägna dig åt nervarvande aktiviteter såsom läsning eller samtal. Allt för att lugna tanke och kropp inför sängåendet.

5. Gör din hemläxa

Återkommande orostankar runt samma ämne är ofta kopplad till en specifik situation. Försök därför komma underfund med vilken situation som dina orostankar egentligen handlar om. Om du oroar dig för att det ska komma en spindel under natten, och du är livrädd för spindlar, är det rädslan för spindlar du skall hantera snarare än dina orostankar för dem. Vad jag försöker säga är att ibland handlar dina problem med att sova kanske om något annat, och då är det själva problemet som du behöver gå till botten med. KBT är effektivt för att bli av med många typer av orosmoment i vardagen, men det får bli ett framtida blogginlägg.

Updaterad 19 maj.

Sömnproblem såsom problem med att somna in och/eller många och för tidiga uppvaknanden påverkas av din sovmijö. Med hjälp av sunda rutiner och åtgärder influerade av kognitiv beteendeterapi (kbt) kan du enkelt öka dina chanser till en god nattsömn.

Dedikera ditt sovrum till sömn

Kroppen och hjärnan är bra på att koppla ihop beteenden med situationer. Personer med sömnsvårigheter använder ofta sovrummet och sängen till ett flertal aktiviteter såsom tv-tittande eller läsning. Inte heller är det helt ovanligt med personer som halvligger i sängen med laptopen för att maila eller surfa runt. Eftersom du vill lära din kropp att mer eller mindre automatiskt somna in när du går och lägger dig bör du se till att inte göra något annat i sängen än att sova. Förlägg alla aktiviteter förutom sömn till andra platser än sovrummet och flytta tv:n till ett annat rum. Inte ens för lång vaken tid där du försöker somna in är tillåtet! Kan du inte somna är det till och med bättre att gå upp en kortare tid.

Eliminera stressande faktorer

Stressande faktorer som till exempel får dig att påminnas om hur trött du kommer att bli om du inte lyckas somna bör i möjligaste mån avlägsnas. Stäng av telefonen och vänd gärna bort väckarklockan så att du inte ser den från sängen.

Mörklägg

Det kan låta simpelt, men många gör fel på det här. Det GÖR en skillnad om det är mörkt. Människan är konstruerad för att sova på natten och jaga på dagen och ser du till att det är ordentligt mörkt i ditt sovrum undviker du att förvirra kroppen. Det här blir extra viktigt nu under den ljusa delen av året.

Reglera temperatur och ventilation

För att få ut maximalt av din sömn bör det vara relativt svalt i sovrummet, omkring 18 grader. Hellre ett extra täcke än för varmt i rummet! Se också till att vädra ut ordentligt innan du går och lägger dig.

Skapa en behaglig miljö

Det ska vara behagligt att sova. Långvariga sömnproblem leder lätt till att sänggåendet har förknippats med något olustfyllt och jobbigt. Försök att bryta det mönstret genom att ladda ditt sovrum med positiv energi från accessoarer och inredning som du förknippar med lugn och en behaglig känsla. Det kan till exempel vara en nattlampa du gillar eller sköna sängkläder.

Lycka till!

Update med tips:

För dig som vill ha fler kbt-tips om hur du kan lära dig sova bättre så går WeMinds psykolog Jenny Koertge igenom grunderna i kbt mot sömnproblem i Aftonbladet. Till artikeln >>

På startsidan till Sömnklubb, kbt-behandling på internet mot sömnproblem, kan du också hitta ett och annat matnyttigt tips. Till Sömnklubb >>