Sömnbloggen

God sömn är viktigt för ett normalt och hälsosamt åldrande, säger en ny studie.

Forskarna tror att om man inte sover regelbundet och natten igenom blir det svårare för kroppen att hantera stressreaktioner som påverkar cellerna. Detta i sin tur tros öka kroppens nedbrytning, både fysiskt och psykiskt. Extra känslig för detta är kroppen i medelåldern.

En nypublicerad studie på fruktflugor (som har dygnsrytm som påminner starkt om människors) visar att en gen som kontrollerar dygnsrytm kan förbättra hälsan hos fruktflugorna om den fungerar. Om den inte finns kan det dock leda till allvarligt försämrad hälsa och för tidig död.

Man upptäckte också att unga fruktflugor som saknade denna gen klarade av viss stress, men medelålders och äldre gjorde det inte.

Utmaningen för forskarna nu är alltså att hitta sätt att ”få igång” den biologiska dygnsrytmen hos dem som har problem med detta.
Redan nu finns behandling med mycket goda resultat mot sömnproblem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Insomni, Sömnproblem, KBT, Cirkadisk rytm, Dygnsrytm, Sömn, Hälsa, Hjärnan

Har du någonsin upplevt att det rycker till i kroppen när du ligger i sängen och är på väg och somna? Det är du inte ensam om i sådana fall, alla upplever detta ibland och forskarna kallar det för “hypnagogisk ryckning” (hypnagogic jerk). Hypnagogia är det vetenskapliga ordet för tillståndet mellan sömn och vakenhet, och begreppet syftar alltså till en ryckning som inträffar just i detta tillstånd.

Varför man drabbas av denna ryckning just när man är på väg att somna vet inte forskarna, men det finns två huvudsakliga teorier kring detta. Den ena går ut på att det har att göra med att hjärtslagens och andhämtningens takt minskar, och att ryckningen då är ett tecken på att musklerna håller på att anpassa sig till detta nya tillstånd. Den andra teorin är att när kroppen blir mer och mer avslappnad så kan hjärnan komma att tro att man faller, och därmed utlösa en automatisk reaktion för att slå ut med armarna och förhoppningsvis stoppa fallet.

För de flesta inträffar dessa ryckningar en till två gånger per natt. I vissa ovanliga fall kan de vara mer förekommande även under sömnen, men oftast märker den drabbade inte av detta ändå, utan sover vidare. Om man lider av sömnbrist eller har hållt sig vaken i mer än 24 timmar så kan dessa ryckningar öka i antal. Det finns dock inget som tyder på att dessa ryckningar skulle vara farliga på något sätt.

Mer om sömnmönster på Talk about sleep >>
Mer om hypnagogiska ryckningar på Wikipedia >>

Hälften av svenskarna uppger att de har sömnproblem enligt en studie från Göteborgs universitet. Många söker aldrig hjälp. Undersökningen presenterades vid den nationella sömnkongressen i Uppsala, skriver Uppsala Nya Tidning. Vid kartläggningen har 1000 slumpmässigt utvalda svenskar fått svara på frågor via telefon. De vanligaste var problem med insomning,störd nattsömn och trötthet dagtid. I studien undersöktes även hjälpsökande och socioekonomisk status.

- Den sociala ställningen verkar sakna betydelse för hur man upplever sömnen. Däremot visade det sig att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade personer känner sig sömniga under dagen, söker vård för sömnbesvär och använder sömnläkemedel, säger Derek Eder vid Cent­rum för sömn- och vakenhetsstörningar, Göteborgs universitet till UNT.

Läs mer på Uppsala Nya Tidning >>, Expressen >> och Aftonbladet >>.

Hälften av svenskarna uppger att de har sömnproblem enligt en studie från Göteborgs universitet. Expressen skriver i samband med detta om behandling av sömnproblem.

- Kognitiv beteendeterapi är den behandling som fungerar bäst på lång sikt, säger psykolog och medicine doktor Jenny Koertge till Expressen.

Jenny Koertge arbetar på kliniken Wemind, där kognitiv beteendeterapi används för att behandla ångest, depression och sömnproblem. Wemind och Jenny Koertge forskar på internetbaserad behandling av sömnproblem.

Många söker aldrig hjälp, trots att ungefär var tionde person har så allvarliga problem så att de kan uppfylla kriterierna för diagnosen insomni. Vissa använder läkemedel som kan hjälpa vid akuta problem, men inte fungerar på lång sikt.

“Den behandling som bevisligen fungerar bäst på lång sikt är kognitiv beteendeterapi, KBT. Behandlingen, som kan ges av terapeut, via internet eller genom självhjälpsböcker, tar omkring sex till tio veckor.
- Så många som 85 procent blir hjälpta, säger Jenny Koertge.”

Läs mer på Expressen >> och få mer information om Sömnprogrammet >>

En nu holländsk studie har visat att djupsömnen är viktig för inlärning och minne. Det handlar alltså inte bara om mängden sömn, utan även om kvaliteten.

I undersökningen deltog 13 friska personer runt 60 år. De fick under sin djupsömn höra pipande ljud, tillräckligt höga för att störa djupsömnen men utan att de vaknade. Man påverkade varken deras totala sömntid eller antal sömnstadier.

Efter en natt av ytlig sömn fick deltagarna se bilder samtidigt som deras hjärnor avbildades. Dagen därpå skulle de utifrån 100 bilder kunna avgöra vilka de redan sett. De som fått djupsömn natten före inlärning presterade bättre på minnestestet än de som endast fått ytlig sömn. Detta trots att den totala sömntiden var lika mellan grupperna.

Hjärnavbildningen visade att när personerna fick se bilderna för första gången, var aktiviteten i hippocampus lägre hos de som blivit störda under djupsömnen. Hippocampus är en del av hjärnan som är viktig för lagring av minnen.

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi och chef för stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, kommenterade studien i Vetenskapsradion:

– Det här har betydelse för alla möjliga människor. Det är ett råd till äldre att inte slarva med sömnen och det innebär också att en del av de minnesproblem man ser hos äldre som ibland associeras med demens inte alls behöver ha med riktig demens att göra utan kan mycket väl orsakas av sömnstörningar. Det är ju väldigt intressant i relation till utbrändhet eftersom utbrända har en kraftigt fragmenterad sömn och nedtryckt djupsömn, lite grann som man ser i den här studien.

Studien publicerades i Nature Neuroscience och genomfördes av forskaren van der Werf, mfl.

Läs mer på Research Digest blog >>, Vetenskapsradion >> eller sammanfattning av artikeln på Nature Neuroscience >>

Nu är det jul och bloggen tar ledigt till 12 januari. Wemind önskar er alla en god jul!