Sömnbloggen

Som de flesta nog vet kan vår sömn delas in i olika faser eller stadier, som skiljer sig från varandra på flera sätt. Begreppet “djupsömn” är nog till exempel de flesta bekanta med. Men vad skiljer egentligen djupsömn från annan sömn?

Sömnen kan delas in i 4 stadier. Varje stadium representerar ett visst sömndjup. Sömnstadierna kan studeras genom att man använder sig av något som heter polysomnografi vilket innebär att man registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan, ögonen och musklerna.

I stadium 1 inleds insomningen, man sover och vaknar lätt och muskel och ögonaktivitet avtar. Under denna fas kan man ibland uppleva ryckningar i kroppen när man håller på att somna in. Stadium 2 kallas bassömn och utgör ungefär hälften av totala mängden sömn under en natt. I denna fas avstannar ögonrörelserna och hjärnvågorna blir långsamma.

Det är stadium 3 och 4 som brukar kallas för djupsömn och det är under dessa stadier som den bästa återhämtningen sker. Stadierna karaktäriseras av mycket långsamma hjärnvågor och att man har svårt att vakna.

Slutligen finns även det som kallas för REM-sömn eller drömsömn. REM står för Rapid Eye Movement och syftar till det faktum att ögonen rör sig snabbt under de slutna ögonlocken under denna fas. Andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket ökar under denna fas, samtidigt som kroppen tillfälligt paralyseras. Anledningen till detta är antagligen att våra drömmar inte göra att vi råkar skada oss själva eller andra när vi drömmer. REM-sömnen ses som en del av stadium 1 i sömnstadierna, så man är alltså relativt vaken.

Dessa stadier varar tillsammans ungefär 90-120 minuter och upprepas därefter i samma ordning. Detta innebär alltså att man under natten först somnar in, sover djupare och djupare, därefter sover lättare, vaknar till, somnar om, börjar sova djupare och så vidare. Detta sker mer eller mindre regelbundet under natten och totalt upprepar man mönstret 4-6 gånger. Hur mycket återhämtning sömnen ger beror på mängden djupsömn. De första timmarna ger mer effektiv återhämtning än de sista.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att sömn är mer komplext och varierande än man kanske tror, och att till exempel vakna till under natten är helt normalt. Om man har sömnproblem kan dock sömnmönstret rubbas och då är det viktigt att behandla dessa problem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sömn, Sömnproblem, Sömnstadier, REM-sömn, Återhämtning

Sömnproblem har ofta sin grund i ett överskott av stress och ett underskott av nedvarvning. Vi människor klarar av att hålla ett högt tempo i perioder, så länge vi får chansen att varva ner och återhämta oss efteråt.

Om detta skriver Marie Söderström i boken “Vila - Om den sköna konsten att varva ner“. Marie är psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi och doktorand vid Karolinska Institutet, där hon forskar om sömn och stress. Hon har tidigare skrivit om sömn och sömnbehandling med KBT.

Marie noterar att vårt samhälle numera erbjuder möjlighet till aktivitet dygnet runt och jämför med sin egen uppväxt, när det fanns två barnprogram på TV och sändningarna avslutades varje kväll vid klockan elva. Även om man inte vill gå tillbaka i tiden så leder denna samhällsomvandling till problem för många av oss, menar Marie. Det ständigt närvarande utbudet gör det svårare för oss att koppla av eftersom vi alltid har möjligheten att engagera oss i någon aktivitet. Många arbetsuppgifter har blivit mer fria och flexibla, men detta ställer högre krav på individen att själv kunna dra gränsen mellan jobb och fritid.

I boken går Marie vidare kortfattat igenom hur kroppen fungerar och varför vila är så viktigt för oss. Hon kommer med tips om hur vi kan ändra våra beteende och vår livsstil för att öka möjligheterna för avslappning och återhämtning och illustrerar det med berättelser utifrån egna erfarenheter och patienter hon träffat. Många av hennes råd och förslag baseras på metoder från KBT, acceptans och mindfulness. Konkreta exempel på övningar är bland annat att gå igenom livsmål och värderingar, att planera in återhämtningsaktiviteter samt att utforska och lära sig om sin egen dygnsrytm.

Boken är lättläst och kräver inga fackkunskaper för att ta till sig. Den är dessutom föredömligt kort, vilket innebär att den inte behöver blir ännu ett “måste” för den som redan känner sig stressad. Vi rekommenderar den varmt för den som känner sig stressad och vill ha inspiration för att förändra sin livssituation. Har man svåra sömnproblem rekommenderas dock i första hand behandling av dessa.

Ligger du i sängen och undrar när du ska somna? Få situationer är lika frustrerande. sömnbesvär är mycket vanliga och skapar lidande för massor av människor dagligen.

Ny forskning visar att nedvarvning på kvällen är otroligt viktigt. Så hur gör man då? Här följer några tips:

Trevliga aktiviteter innan sängdags minskar stress och förbereder kroppen för sömn. Många tänker mycket under dagen, så låt hjärnan vila lite. Gör sådant som inte kräver mental ansträngning som yoga, matlagning eller att lyssna på lugn musik. Sådana aktiviteter har i forskning visat sig öka sömnkvalitet och minska tröttheten följande dag.

Lämna arbetet på jobbet! Att arbeta på kvällen minskar upplevd sömnkvalitet, enligt studien. När vi får tid att återhämta oss efter arbetet minskar nivåer av stresshormonet kortisol vilket gör att vi somnar lättare.

Sömnigast blir vi när kroppstemperaturen är som lägst. Detta skapar avslappning i kroppen och minskar hjärtfrekvens vilket förbereder kroppen för sömn. En australiensisk studie har dessutom visat att personer med insomni (kliniska sömnproblem) ofta har onormalt hög kroppstemperatur.

Sovrummet ska endast vara till för sömn och sex. Håll alltså tv, datorer och träningsredskap borta.

Tänk på vad du äter och dricker. Koffeinhaltiga drycker några timmar för sängdags ökar vakenheten. Även nikotin ökar blodtryck och puls. Istället kan mat rik på snabba kolhydrater som bakad potatis, vitt ris och vitt bröd hjälpa oss somna, särskilt om de äts runt fyra timmar före läggdags.

För fler tips om vad som hjälper oss att sova får du som går sömnprogrammet
Mer information om studierna ovan finns på Psychology Today >>

test