Sömnbloggen

Tonåringar som skickas i säng tidigare av sina föräldrar löper mindre risk att drabbas av depression och självmordstankar enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Sleep, som Svenska Dagbladet berättar om idag.

I studien ville man undersöka sambandet mellan föräldrars läggtider för sina barn, mängden sömn och depression. För detta ändamål använde man sig av data som samlats in bland 15 659 tonåringar i USA mellan åren 1994-96. Av dessa bedömdes 7 % lida av depression och 13 % uppgav att de under de senaste 12 månaderna hade haft allvarliga självmordstankar. De faktorer som visade sig ha samband med depression och självmordstankar var senare läggtider, kortare sömn, upplevelse av sömnbrist och upplevelse av bristande omtanke från föräldrarnas sida. Flickor och äldre ungdomar rapporterade i högre grad depressiva symtom och självmordstankar.

Den genomsnittliga mängden sömn som rapporterades var 7 timmar och 53 minuter, vilket bör ses mot bakgrund av att tonåringar anses behöva mer sömn än vuxna, ca 9 timmar. De omvälvande hormonförändringarna i samband med puberteten skapar nämligen extra stort sömnbehov. Bland de ungdomar som sov mindre än fem timmar per natt var risken för depression 71 % högre än hos de utsövda, och självmordstankar 48 % vanligare. De ungdomar vars föräldrar såg till att de lade sig innan tio på kvällen var de som mådde bäst.

Artikelförfattarna menar att sömnbrist kan öka risken för depression på flera olika sätt. Det kan det försämra förmågan att hantera dagliga stressorer, relationen till jämnåriga, samt koncentrationsförmåga och impulskontroll.

James Gangwisch, en av forskarna bakom studien, menar att resultatet stärker antagandet att sömnbrist leder till ökad risk för depression, vilket man sett i tidigare studier. Utifrån detta anser han att man kan betrakta behandling av sömnproblem som en preventiv depressionsbehandling.

I Sverige håller sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt och hans forskarlag på med en liknande studie som kommer vara klar om ett år. Redan nu kan han säga att även svenska tonåringar ser ut att sova för lite. Han har tidigare föreslagit att skolstarten ska flyttas fram en timma för att underlätta för alla morgontrötta tonåringar, men har inte fått något gehör för detta.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, depression, ungdomar, självmord, föräldrarskap

Wemind skriver om att kvinnor med ångest och symtom på depression under graviditeten löper högre risk att få barn med sömnproblem. Lägre generell psykisk hälsa under graviditeten var kopplat till att spädbarnet
vaknade upp oftare under natten. Resultaten var oberoende av om mamman hade en depression efter förlossningen.

Läs mer på Wemind >>
Studien finns också beskriven på Dagens Medicin >> eller i den vetenskapliga tidskriften Sleep >>

Nästan alla med psykiska problem har sömnproblem. Betyder det att psykiska problem leder till sömnsvårigheter? Sömnproblem är det vanligast förekommande symtomet bland olika psykiatriska diagnoser. Länge har detta antagande ansetts vara självklart. Nu ifrågasätts det i en artikel på New Scientist. Svårigheter att sova skulle istället kunna medföra beteenden som misstolkas som annan psykiatrisk problematik.

“De goda nyheterna är att sömnbehandling skulle kunna hjälpa eller till och med bota vissa av dessa patienter,” skriver Emma Young på New Scientist [Sömnbloggens översättning].

Men hur kan vi veta hur många detta gäller? Sömnforskning har visat på ett samband mellan sömnsvårigheter och psykiatriska problem. Sannolikheten att någon med depression har problem med andningen under sömn är fem gånger större än hos icke-deprimerade, skriver New Scientist. Ungefär 25-50 % av barn med ADHD uppger att de har sömnbesvär, jämfört med bara 7 % hos andra barn. Även andra studier har visat att det finns en kopplingar mellan olika former av sömnsvårigheter och utvecklandet av depression och andra psykiska problem.

Tidigare forskning har visat att sömnbrist kan leda till koncentrationssvårigheter. Två olika studier har visat att flera som fått diagnosen ADHD även hade sömnapné, andningsuppehåll under sömnen. Behandling för sömnapnén minskade även symtomen på ADHD. Detta är ännu preliminära resultat och ska tolkas med försiktighet, men kanske får vissa medicinering för ADHD när koncentrationsproblemen skulle kunna hanteras med sömnbehandling?

Sömnighet kan leda till rastlöshet, ångest dagtid och kognitiva svårigheter. Det kan också påverka våra känslor. Till exempel har sömnbrist visat sig ge högre aktivitet i amygdala, ibland kallat för hjärnans rädslocenter och mindre aktivitet i prefrontala hjärnbarken som är relaterad till bland annat självkontroll. Detta skulle kunna vara kopplat till andra psykiska problem. Högre känslopåslag och mindre kontroll över dessa känslor skulle kunna vara det vi tolkar som ångestsyndrom och depressioner.

Läs mer på New Scientist >>

Vilka effekter har egentligen sömnmedicin? En omfattande granskning av all tillgänglig forskning visade att sömnpiller gjorde mer skada än nytta för personer med långvariga sömnbesvär (kronisk insomni). I studierna jämfördes sömnmedicinen med ren placebo.

Positiva effekter
Sömnmedicin har tidigare visat sig verksamt vid sömnbesvär. Men vilka är de faktiska effekterna? Det visade sig att sömnen faktiskt bara ökade med 11 minuter per natt! Sömneffektivitet ökade enbart med 0,3 %. Studierna visade också att personerna som tog sömnpiller trodde att de sovit mer än de faktiskt gjort. Amerikanske läkaren D.F. Kripke tror att detta beror på att sömnmedicin försämrar minnet - att man helt enkelt glömmer hur dåligt man sovit.

Positiva studier publiceras oftare
Vad mer visade forskningen? Studier där sömnmedicin gett positiva resultat blev i större utsträckning publicerade och framlyfta i reklam. Många studier där sömnmedicin gett sämre resultat
förblev opublicerade.

Negativa effekter
Medan fördelarna med sömnmedicin är mycket små, har riskerna visat sig mycket stora. Detta gäller i synnerhet personer över 60 år.

Personer som tagit sömnmedicin upplever ibland själva att de presterar bättre under dagen, men forskning har visat att deras faktiska dagliga fungerande försämrats markant, något som också noterats av anhöriga. Riskerna inkluderar ökat antal bilolyckor, fall, minnesförlust och förvirring. Bieffekter av sömnmedicin kan vara virusinfektioner, torr mun, yrsel, hallucinationer, infektioner, utslag, obehaglig smak och starka allergiska reaktioner.

Det visade sig också att risken att utveckla depression fördubblades med sömnmedicin. Sömnmedicin har också visat något ökad risk för cancer. Vid cancer har man också sett ett samband mellan att lugnande benzodiazepiner och ökad dödlighet.

Ett annat problem är beroende av sömnmedicin. När man tagit sömnmedicin under en längre period kan sömnen bli sämre de första nätterna efter att man slutar, vilket många tar som ett tecken på att de inte kan sova utan piller.

Vilka är alternativen?
Faktum är att de flesta sömnmediciner rekommenderas att användas maximalt en månad. Vad gäller sövande antidepressiv medicin behövs fortfarande mer forskning. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi, KBT, är bättre än sömnmedicin vid långvariga problem med insomning (kronisk insomni). KBT har visat goda resultat och minst bieffekter av de behandlingar som finns idag.

Se föreläsningen Sleeping Pills: More Harm than Good >>

Föreläsare är läkaren och sömnexperten Daniel F. Kripke vid University of California San Diego.