Sömnbloggen

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Transitional Medicine är det svårare än man tidigare trott att återhämta sig efter förlorad sömn.

För studien lät man en grupp försöksdeltagare ändra sin dygnsrytm under tre veckor så att de var vakna 33 timmar i sträck och därefter sov i 10 timmar. Detta motsvarade 5.6 timmars sömn för 24 timmar i vakenhet. En annan grupp fick sova i 14 timmar. Man testade reaktionsförmågan hos deltagarna vid flera olika tillfällen. Resultaten visade att deltagarna i bägge grupper hade normal reaktionsförmåga precis när de vaknat, men att den blev sämre och sämre med tiden de var vakna. Ju längre in i den tre veckors testperioden man kom, desto snabbare försämrades deltagarnas reaktionsförmåga efter att de vaknat.

Forskarna tolkar detta som att det är svårt att ta igen lång vakenhet med längre sömn och att effekterna av sömnbrist byggs på med tiden.

Trots att deltagarna hade en helt annat dygnsrytm än den vanliga så visade det sig även att de hade bäst reaktionsförmåga under sen eftermiddag/tidig kväll och sämst förmåga under sen natt/tidig morgon. Detta tyder alltså på att den normala dygnsrytmen hade stor betydelse trots att deltagarna följde en annan rytm.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutets sömnforskningsinstitut, kommenterar studien i Svenska Dagbladet.

–Tidigare har man trott att om man hoppar över sömnen en natt så kan man ta igen det. Men det här visar att man inte tar igen sömn på samma sätt som man tidigare trodde. Sover man mindre än sju timmar per natt bygger man upp en sömnbrist. De flesta människor korrigerar ju det här på helgen, men till exempel utbrända gör inte det. De har en mer permanent sömnbrist som byggs upp, säger han.

Vad gäller fördröjningen av trötthetens effekter som man kunde se i studien tycker Torbjörn Åkerstedt att det är förvånande att människor inte är mer medvetna om det.

–Människor måste bli mer medvetna om det här. Folk är ofta förvånade över att de är så pigga på förmiddagen, även om de har sovit för lite. De förstår inte att trötthetseffekterna kommer mycket senare.

–Det är tre faktorer som samverkar. Sömnens längd, vakenhets- tidens längd och den biologiska klockan, som gör att vi sover bäst under vissa tider på dygnet. Om man passar in dessa tre så und- viker man oftast att bygga upp sömnbrist. Men om man kombinerar kort sömn med att jobba på natten så kommer effekterna att bli förstärkta. De olika faktorerna multiplicerar varandra och sömnbristen blir allvarligare, säger Torbjörn Åkerstedt.

Många läsare har även kommenterat artikeln på SvD och man konstaterar att sömnproblem är en folksjukdom. Den som lider av sömnbrist riskerar en mängd negativa konsekvenser på lång sikt, till exempel ökad risk för depression och sjuklighet. Det finns dock idag väl utprövade behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi för sömnproblem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, forskning, dygnsrytm, sömnproblem, Torbjörn Åkerstedt

En grupp forskare anser att de har gjort upptäckter som kan ge en ny förklaring för hur hjärnan kommunicerar med resten av kroppen för att kontrollera kroppens biologiska rytm.

Kroppens huvudsakliga mekanism för att styra vår biologiska rytm finns i ett område av hjärnan som kallas “the suprachiasmatic nuclei” (SCN). Länge har forskare trott att SCN reglerar kroppens rytm genom att regelbundet avfyra elektriska pulser, med högre hastighet på dagen och i långsammare takt på natten. Man kan se det som en central metronom som tickar medan resten av kroppen lyssnar till tickandet och anpassar sig efter det.

Ny forskning visar dock att SCN fungerar på ett mer komplext sätt än man tidigare trott. Genom att undersöka detta område hos möss, och genom att granska de olika typer av celler som finns i detta område har man kommit fram till dels att olika celler beter sig på olika sätt och dels att signalerna inte följde det mönster man tidigare trodde. i tidigare forskning har man undersökt signalerna från båda typerna av celler tillsammans, men i de nya studierna har man isolerat och undersökt enbart de celler som har en “tidshållande funktion”. Det visade sig då att dessa klock-celler inte avger några signaler alls under dagen, utan ger ifrån sig ett knippe signaler vid kvällen och på morgonen.

Förhoppningsvis kommer dessa nya resultat att leda till bättre förståelse för hur hjärnan påverkar kroppens rytm och hur man med olika behandlingar kan avhjälpa problem som har att göra med detta, till exempel sömnproblem och jet lag.

En amerikansk studie har undersökt effekterna ett nytt läkemedel för tillfälliga sömnproblem orsakade av förändrad dygnsrytm (t.ex. jetlag eller skiftarbete). Läkemedlet var tasimelteon som stimulerar recepterorerna för melatonin. Melatonin är ett hormon i kroppen som reglerar sömn. Läkemedlet är mildare än dagens sömntabletter och har därför inte samma effekt på insomnandet.

Studien genomfördes genom att 411 personer fick lägga sig fem timmar senare än normalt, vilket orsakar en tillfällig dygnsrytmstörning. Deltagarna delades slumpmässigt in i fyra grupper som fick placebo respektive tre olika doser av läkemedlet 30 minuter före läggdags. Deltagarna fick sova på sömnlaboratoriet och sömnkvalitet mättes.

Dagens Nyheter skriver att biverkningar ännu är okända och ytterligare undersökningar krävs.

“När läkemedlet kommer ut på marknaden, vilket tros kunna ske inom något år, är det tänkt att användas vid tillfälliga sömnbesvär, som vid resor över flera tidszoner eller skiftarbete, och inte vid kroniska sömnrubbningar.”

Läs mer på Dagens Medicin >> och Dagens Nyheter >>