Sömnbloggen

Det är sedan tidigare känt att långvarig stress kan leda till att vissa områden i hjärnan minskar i storlek. Hippocampus är ett sådant område, som bland annat har betydelse för att vi ska kunna forma nya minnen. Hippocampus är en del av det så kallade limbiska systemet, som innefattar flera olika områden i hjärnan som har betydelse för vårt känsloliv och minnesförmåga.

En ny studie visar nu att även långvarig sömnlöshet, insomni, verkar kunna leda till att områden i hjärnan krymper. Forskarna jämförde friska deltagare med patienter med varierande grad av sömnproblem. Man upptäckte då att dessa patienter hade mindre mängd grå hjärnsubstans i det område som kallas orbifrontala cortex. Enligt forskarna har detta område betydelse för uppfattningen av njutning, belöning och bestraffning hos människan. De tolkar detta som att personer med sömnproblem bland annat kan ha svårare att känna den njutning och avslappning som behövs för att kunna somna.

Resultatet från studien betonar vikten av söka hjälp för och behandla sömnproblem i ett tidigt skede.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, KBT, hjärnan, forskning

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Transitional Medicine är det svårare än man tidigare trott att återhämta sig efter förlorad sömn.

För studien lät man en grupp försöksdeltagare ändra sin dygnsrytm under tre veckor så att de var vakna 33 timmar i sträck och därefter sov i 10 timmar. Detta motsvarade 5.6 timmars sömn för 24 timmar i vakenhet. En annan grupp fick sova i 14 timmar. Man testade reaktionsförmågan hos deltagarna vid flera olika tillfällen. Resultaten visade att deltagarna i bägge grupper hade normal reaktionsförmåga precis när de vaknat, men att den blev sämre och sämre med tiden de var vakna. Ju längre in i den tre veckors testperioden man kom, desto snabbare försämrades deltagarnas reaktionsförmåga efter att de vaknat.

Forskarna tolkar detta som att det är svårt att ta igen lång vakenhet med längre sömn och att effekterna av sömnbrist byggs på med tiden.

Trots att deltagarna hade en helt annat dygnsrytm än den vanliga så visade det sig även att de hade bäst reaktionsförmåga under sen eftermiddag/tidig kväll och sämst förmåga under sen natt/tidig morgon. Detta tyder alltså på att den normala dygnsrytmen hade stor betydelse trots att deltagarna följde en annan rytm.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutets sömnforskningsinstitut, kommenterar studien i Svenska Dagbladet.

–Tidigare har man trott att om man hoppar över sömnen en natt så kan man ta igen det. Men det här visar att man inte tar igen sömn på samma sätt som man tidigare trodde. Sover man mindre än sju timmar per natt bygger man upp en sömnbrist. De flesta människor korrigerar ju det här på helgen, men till exempel utbrända gör inte det. De har en mer permanent sömnbrist som byggs upp, säger han.

Vad gäller fördröjningen av trötthetens effekter som man kunde se i studien tycker Torbjörn Åkerstedt att det är förvånande att människor inte är mer medvetna om det.

–Människor måste bli mer medvetna om det här. Folk är ofta förvånade över att de är så pigga på förmiddagen, även om de har sovit för lite. De förstår inte att trötthetseffekterna kommer mycket senare.

–Det är tre faktorer som samverkar. Sömnens längd, vakenhets- tidens längd och den biologiska klockan, som gör att vi sover bäst under vissa tider på dygnet. Om man passar in dessa tre så und- viker man oftast att bygga upp sömnbrist. Men om man kombinerar kort sömn med att jobba på natten så kommer effekterna att bli förstärkta. De olika faktorerna multiplicerar varandra och sömnbristen blir allvarligare, säger Torbjörn Åkerstedt.

Många läsare har även kommenterat artikeln på SvD och man konstaterar att sömnproblem är en folksjukdom. Den som lider av sömnbrist riskerar en mängd negativa konsekvenser på lång sikt, till exempel ökad risk för depression och sjuklighet. Det finns dock idag väl utprövade behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi för sömnproblem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, forskning, dygnsrytm, sömnproblem, Torbjörn Åkerstedt

En ny studie visar att risken för sömnproblem tycks minska efter att man har gått i pension. Forskarna tror att detta har att göra med att arbetsrelaterad stress och krav försvinner, snarare än någon annan hälsoeffekt av pensionering.

Resultaten från studien visade att risken för sömnproblem minskade med 26% efter pensionering. Störst var skillnaden för deltagare som hade varit deprimerade eller utbrända innan de pensionerades. Även de som jobbade natt, eller hade arbeten som ställde höga krav rapporterade stor förbättring.

Forskarna bakom studien tror att en viktig bakomliggande faktor är den ekonomiska trygghet som deltagarna i allmänhet upplevde efter pensionering. I länder med sämre fungerande trygghetssystem skulle pensionen omvänt kunna betyda ökad otrygghet och därmed ökade sömnproblem.

Deltagarna i studien var alla tidigare anställda vid det franska statliga gas- och elverket Electricité de France-Gaz de France, och de hade gått i pension vid en genomsnittlig ålder av 55 år. Studien inkluderade data från 11,581 manliga och 3,133 kvinnliga anställda som hade rapporterat sömnproblem åtminstone någonföre och efter pensionen.

Man kunde även i studien se en långsam försämring av sömnkvaliten med åldern. Detta är känt sedan tidigare då man vet att både sömnkvalitet och kvantitet minskar något när man blir äldre.

En studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association, visar att läkare som inte fått sova ut ordentligt efter ett nattpass löper dubbelt så hög risk att begå misstag vid operationer dagen efter.

I studien har man studerat kirurger och specialister i obstetrik och gynekologi och tittat på hur deras planerade operationer respektive förlossningar under dagtid har gått. Till att börja med hittade man ingen tydlig skillnad i andel misstag utifrån läkaren hade jobbat föregående natt eller inte. Men när man granskade hur just möjligheten till sömn efter nattpasset påverkade detta upptäckte man att det uppstod komplikationer vid 8,5 procent av operationerna om läkaren inte hade haft möjlighet att sova minst sex timmar efter nattpasset, att jämföra med cirka 3 procent om läkaren haft möjlighet att sova minst sex timmar. Andelen fel vid förlossningarna låg där­emot runt 3,5 procent oavsett om läkaren hade haft möjlighet att sova ordentligt eller inte.

Slutsatsen man kan dra av detta är alltså att det viktigaste för att läkare ska göra ett bra jobb är att de har möjlighet att återhämta sig efter ett nattpass, men att nattpass i sig inte nödvändigtvis påverkar prestationen dagen efter.

I USA, där studien gjordes, förväntas ST-läkare kunna jobba upp till 80 timmar i veckan och 30 timmar i följd.

En grupp forskare anser att de har gjort upptäckter som kan ge en ny förklaring för hur hjärnan kommunicerar med resten av kroppen för att kontrollera kroppens biologiska rytm.

Kroppens huvudsakliga mekanism för att styra vår biologiska rytm finns i ett område av hjärnan som kallas “the suprachiasmatic nuclei” (SCN). Länge har forskare trott att SCN reglerar kroppens rytm genom att regelbundet avfyra elektriska pulser, med högre hastighet på dagen och i långsammare takt på natten. Man kan se det som en central metronom som tickar medan resten av kroppen lyssnar till tickandet och anpassar sig efter det.

Ny forskning visar dock att SCN fungerar på ett mer komplext sätt än man tidigare trott. Genom att undersöka detta område hos möss, och genom att granska de olika typer av celler som finns i detta område har man kommit fram till dels att olika celler beter sig på olika sätt och dels att signalerna inte följde det mönster man tidigare trodde. i tidigare forskning har man undersökt signalerna från båda typerna av celler tillsammans, men i de nya studierna har man isolerat och undersökt enbart de celler som har en “tidshållande funktion”. Det visade sig då att dessa klock-celler inte avger några signaler alls under dagen, utan ger ifrån sig ett knippe signaler vid kvällen och på morgonen.

Förhoppningsvis kommer dessa nya resultat att leda till bättre förståelse för hur hjärnan påverkar kroppens rytm och hur man med olika behandlingar kan avhjälpa problem som har att göra med detta, till exempel sömnproblem och jet lag.

Resultaten från en ny studie tyder på att en viss gen spelar roll för hur länge vi sover. Det uppskattas att ungefär 5% av befolkningen bara behöver sova 6 timmar per natt för att känna sig utvilade. I den nya studien har forskare undersökt vissa sådana individer och funnit att de har samma typ av mutation i en viss gen. En av författarna till studien, Ying-Hui Fu, menar att ungefär tre procent av befolkningen beräknas ha denna typ av mutation.

Detta betyder dock att det finns fler orsaker till att vissa personer klarar sig med mindre sömn. Mängden sömn verkar nämligen bara bestämmas till 50% av genetik och i övrigt av våra vanor, till exempel hur vårt sociala liv ser ut, hur vi arbetar och vad vi gör på vår fritid. TV-tittande, träning och tid framför datorn är sådant som påverkar dels hur mycket vi sover och dels hur mycket vi behöver sova. Forskarna är dock bara i startgroparna vad gäller att förstå exakt hur dessa faktorer påverkar oss.

Drömmen är enligt Fu att kunna skapa ett preparat som minskar behovet av sömn, något som säkerligen skulle bli en storsäljare.

Sömnproblem är vanliga hos patienter med artros, ungefär 60% av de drabbade rapporterar sömnsvårigheter på grund av smärta under nattetid. Ofta hamnar de drabbade i en ond spiral, där smärtan orsakar sömnproblem, och sömnproblemen leder till ökad smärta. Det är väl känt sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt på sömnproblem. I en ny studie behandlade man äldre patienter med artros med KBT i grupp för sömnproblem, utan att fokusera på smärtproblemen. De patienter som fick behandlingen rapporterade förbättrad sömnkvalitet, snabbare insomning och lägre nivå av smärta. Resultaten höll i sig även efter ett år när man gjorde uppföljning av resultaten.

Författarna till studien menar att förbättringen av sömnkvaliten även kan leda till en förbättring av artrossjukdomen.

Artros är en sjukdom som bryter ner brosk i lederna och främst drabbar äldre och överviktiga. Orsakerna kan vara förslitning, inflammation eller tidigare skador.

Vad är bästa sättet att hantera tröttheten de flesta av oss känner under eftermiddagen? Att ta en tupplur, att dricka kaffe eller att se till att sova längre om nätterna? Enligt en studie som citeras i Psychology Today är det i första hand att ta en tupplur. Denna trötthet beror nämligen inte nödvändigtvis på att man inte är utsövd, utan på att kroppstemperaturen sjunker till en lägre nivå ungefär 8 timmar efter att man har gått upp på morgonen. De flesta andra däggdjur sover flera gånger om dygnet och flera forskare menar att den mänskliga kroppen är gjord för att sova två gånger under dygnet, på natten och på eftermiddagen.

Tupplurar har visat sig ha positiva effekter bland annat på minnesfunktioner, uppmärksamhet och inlärningsförmågan. Det brukar rekommenderas att man sover max 45 minuter, eftersom man annars riskerar att hamna i djupare sömn, vilket kan ge upphov till dåsighet och desorientering som kan hålla i sig ett tag efter att man vaknat. Det går dock alldeles utmärkt att sova längre under sin tupplur så länge man har tid på sig att vakna till efteråt.

Det är dock viktigt att påpeka att detta inte är något som rekommenderas för alla. Om man lider av svåra sömnproblem kan tupplurar under dagen göra att man har svårare att somna på natten och på så sätt bidra till att problemen kvarstår eller förvärras. Att skaffa sig en rutin där man sover i sängen på natten, inte på andra platser eller tider, är ofta en viktig komponent i psykologiska behandlingar av sömnproblem. Men om du inte lider av sådana problem verkar tuppluren vara ett utmärkt sätt att hantera tröttheten på!

Här finns en liten guide till tupplurar (på engelska).

En ny studie av behandling av sömnproblem som genomförts i Kanada visade att den bästa effekten uppnåddes för patienter som både fick kognitiv beteendeterapi och sömnmedel, men som sedan trappade ut sömnmedlen och fortsatte med terapin. Näst bäst resultat fick de patienter som enbart fick terapi. Inga patienter behandlades med enbart sömnmedel.

Här kan du läsa mer om studien>>