Sömnbloggen

Det är sedan tidigare känt att långvarig stress kan leda till att vissa områden i hjärnan minskar i storlek. Hippocampus är ett sådant område, som bland annat har betydelse för att vi ska kunna forma nya minnen. Hippocampus är en del av det så kallade limbiska systemet, som innefattar flera olika områden i hjärnan som har betydelse för vårt känsloliv och minnesförmåga.

En ny studie visar nu att även långvarig sömnlöshet, insomni, verkar kunna leda till att områden i hjärnan krymper. Forskarna jämförde friska deltagare med patienter med varierande grad av sömnproblem. Man upptäckte då att dessa patienter hade mindre mängd grå hjärnsubstans i det område som kallas orbifrontala cortex. Enligt forskarna har detta område betydelse för uppfattningen av njutning, belöning och bestraffning hos människan. De tolkar detta som att personer med sömnproblem bland annat kan ha svårare att känna den njutning och avslappning som behövs för att kunna somna.

Resultatet från studien betonar vikten av söka hjälp för och behandla sömnproblem i ett tidigt skede.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, KBT, hjärnan, forskning

I en intressant artikel i den amerikanska tidningen Science News går man igenom vad forskarna idag vet om sömnlöshet och dess motsats, narkolepsi. Trots att sömnlöshet är ett mycket vanligt problem vet man fortfarande inte exakt vilka mekanismer i kroppen som gör att vissa har svårt och sova medan andra har svårt att hålla sig vakna.

I artikeln berättar forskare att man numera fokuserar mer på vad det är som vidmakthåller insomni än vad det är som orsakar det. Man vet sedan länge att traumatiska livshändelser, stress och många olika former av psykisk ohälsa kan leda till sömnproblem. Efter traumatiska händelser är det inte ovanligt att kroppen har ett fortsatt högt beredskapsläge. Vissa får svåra problem, till exempel så kallat posttraumatiskt stressyndrom, men även symtom som är mindre dramatiska kan leda till problem på lång sikt.

Enligt de senaste teorierna vidmakthålls nämligen sömnlösheten delvis på grund av sådan överaktivitet i kroppen. Till exempel har forskarna sett att människor med sömnproblem har högre blodtryck än andra, även när de sover. Man har även kunnat se högre aktivitet i den del av hjärnan som kallas hypothalamus, ett område som spelar en viktig roll vad gäller sömn och vakenhet.

Förhoppningen är att man genom att förstå exakt vilka biologiska mekanismer som bidrar till sömnlöshet och narkolepsi ska kunna finna nya metoder och mediciner för att behandla dessa problem. Den mest lovande metoden i dagsläget är enligt artikeln kognitiv beteendeterapi.

En grupp forskare anser att de har gjort upptäckter som kan ge en ny förklaring för hur hjärnan kommunicerar med resten av kroppen för att kontrollera kroppens biologiska rytm.

Kroppens huvudsakliga mekanism för att styra vår biologiska rytm finns i ett område av hjärnan som kallas “the suprachiasmatic nuclei” (SCN). Länge har forskare trott att SCN reglerar kroppens rytm genom att regelbundet avfyra elektriska pulser, med högre hastighet på dagen och i långsammare takt på natten. Man kan se det som en central metronom som tickar medan resten av kroppen lyssnar till tickandet och anpassar sig efter det.

Ny forskning visar dock att SCN fungerar på ett mer komplext sätt än man tidigare trott. Genom att undersöka detta område hos möss, och genom att granska de olika typer av celler som finns i detta område har man kommit fram till dels att olika celler beter sig på olika sätt och dels att signalerna inte följde det mönster man tidigare trodde. i tidigare forskning har man undersökt signalerna från båda typerna av celler tillsammans, men i de nya studierna har man isolerat och undersökt enbart de celler som har en “tidshållande funktion”. Det visade sig då att dessa klock-celler inte avger några signaler alls under dagen, utan ger ifrån sig ett knippe signaler vid kvällen och på morgonen.

Förhoppningsvis kommer dessa nya resultat att leda till bättre förståelse för hur hjärnan påverkar kroppens rytm och hur man med olika behandlingar kan avhjälpa problem som har att göra med detta, till exempel sömnproblem och jet lag.

En preliminär studie har för första gången påvisat en neurokemisk skillnad i hjärnan hos vuxna personer med svårigheter att somna in eller bibehålla sömnen under natten.

Personer som haft sådana sömnsvårigheter under minst 6 månader (i snitt 10 år) visade sig ha 30 % lägre nivåer av GABA. GABA är en hämmande signalsubstans som minskar aktiviteten i många områden av hjärnan.

Resultaten tyder på att sömnsvårigheter är kopplade till överdriven aktivitet nervsystemet. Personer med primär insomni upplever ofta att de besväras av rusande tankar och oförmåga att slappna av på nätterna.

Studien är liten och preliminär, mer forskning behövs innan man kan dra några säkra slutsatser.

Läs om studien på Anxiety Insights >> eller en forskningssammanfattning på tidskriften Sleep >>

Medan forskare tidigare ansett att sömn inträder vid en viss tidpunkt styrt av vissa “sömncenter” i hjärnan, tror nu forskare att olika delar av hjärnan somnar vid olika tidpunkter. När vi känner oss sömniga kan det alltså vara så att delar av hjärnan redan somnat, medan andra delar fortfarande är vakna. Detta skulle även förklara sömngångare som trots att de sover kan hålla balansen och röra sig mellan möbler i hemmet som om de var vakna.

Läs mer på Scientific Blogging >>