Sömnbloggen

Sömnproblem har ofta sin grund i ett överskott av stress och ett underskott av nedvarvning. Vi människor klarar av att hålla ett högt tempo i perioder, så länge vi får chansen att varva ner och återhämta oss efteråt.

Om detta skriver Marie Söderström i boken “Vila - Om den sköna konsten att varva ner“. Marie är psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi och doktorand vid Karolinska Institutet, där hon forskar om sömn och stress. Hon har tidigare skrivit om sömn och sömnbehandling med KBT.

Marie noterar att vårt samhälle numera erbjuder möjlighet till aktivitet dygnet runt och jämför med sin egen uppväxt, när det fanns två barnprogram på TV och sändningarna avslutades varje kväll vid klockan elva. Även om man inte vill gå tillbaka i tiden så leder denna samhällsomvandling till problem för många av oss, menar Marie. Det ständigt närvarande utbudet gör det svårare för oss att koppla av eftersom vi alltid har möjligheten att engagera oss i någon aktivitet. Många arbetsuppgifter har blivit mer fria och flexibla, men detta ställer högre krav på individen att själv kunna dra gränsen mellan jobb och fritid.

I boken går Marie vidare kortfattat igenom hur kroppen fungerar och varför vila är så viktigt för oss. Hon kommer med tips om hur vi kan ändra våra beteende och vår livsstil för att öka möjligheterna för avslappning och återhämtning och illustrerar det med berättelser utifrån egna erfarenheter och patienter hon träffat. Många av hennes råd och förslag baseras på metoder från KBT, acceptans och mindfulness. Konkreta exempel på övningar är bland annat att gå igenom livsmål och värderingar, att planera in återhämtningsaktiviteter samt att utforska och lära sig om sin egen dygnsrytm.

Boken är lättläst och kräver inga fackkunskaper för att ta till sig. Den är dessutom föredömligt kort, vilket innebär att den inte behöver blir ännu ett “måste” för den som redan känner sig stressad. Vi rekommenderar den varmt för den som känner sig stressad och vill ha inspiration för att förändra sin livssituation. Har man svåra sömnproblem rekommenderas dock i första hand behandling av dessa.

Sömnproblem är vanliga hos patienter med artros, ungefär 60% av de drabbade rapporterar sömnsvårigheter på grund av smärta under nattetid. Ofta hamnar de drabbade i en ond spiral, där smärtan orsakar sömnproblem, och sömnproblemen leder till ökad smärta. Det är väl känt sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt på sömnproblem. I en ny studie behandlade man äldre patienter med artros med KBT i grupp för sömnproblem, utan att fokusera på smärtproblemen. De patienter som fick behandlingen rapporterade förbättrad sömnkvalitet, snabbare insomning och lägre nivå av smärta. Resultaten höll i sig även efter ett år när man gjorde uppföljning av resultaten.

Författarna till studien menar att förbättringen av sömnkvaliten även kan leda till en förbättring av artrossjukdomen.

Artros är en sjukdom som bryter ner brosk i lederna och främst drabbar äldre och överviktiga. Orsakerna kan vara förslitning, inflammation eller tidigare skador.

Forskare i USA och Kanada har testat en internetbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer med långvariga sömnproblem, upp till tio år. Deltagarna som fick behandlingen blev så mycket bättre att de inte längre uppfyllde kriterierna för sömnstörning, och detta resultat stod sig när man undersökte deltagarna igen ett halvår senare. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, kommenterar studien i DN:

“Det är påfallande tydliga resultat. Det verkar ju som om man blir nästan problemfri efter behandlingen.”

Torbjörn deltar även i arbetetet med att göra en översikt av alla behandlingar mot sömnlöshet och konstaterar redan nu att KBT är den bästa behandlingen, då den ger minst lika bra effekt som sömnmedel och håller i sig längre.

Forskare på Universitetet i Glasgow genomför just nu en studie där man undersöker personer som lider av så kallad “idiopatisk insomni”. Detta är en mycket ovanlig form av sömnlöshet som inte har någon känd orsak och som börjar mycket tidigt i livet. Mindre än 1% av befolkningen lider av denna typ av sömnlöshet, att jämföra med övergående sömnproblem, som drabbar ca 40% av den vuxna befolkningen.

Till skillnad från övergående sömnproblem, där behandling i form av till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) har goda resultat så blir de som drabbats av idiopatisk insomni sällan helt fria från sömnproblemen. I perioder behöver detta inte upplevas som ett så stort besvär, då personerna ofta anpassar sitt liv efter sömnproblen och tröttheten, men om problemen förvärras kan personen behöva hjälp att hantera dem. Det är inte ovanligt att dessa personer själva försöker åtgärda sina problem med till exempel sömnmedel eller alkohol, vilket kan bidra till att förvärra situationen.

Studien som forskarna i Glasgow nu genomför syftar till att undersöka vad som skiljer de olika typerna av sömnlöshet åt, och att försöka se hur man kan anpassa behandling med KBT för att den bättre ska hjälpa individer med denna svårare typ av insomni.

Läs mer om idiopatisk insomni här>>

En ny studie av behandling av sömnproblem som genomförts i Kanada visade att den bästa effekten uppnåddes för patienter som både fick kognitiv beteendeterapi och sömnmedel, men som sedan trappade ut sömnmedlen och fortsatte med terapin. Näst bäst resultat fick de patienter som enbart fick terapi. Inga patienter behandlades med enbart sömnmedel.

Här kan du läsa mer om studien>>

Hör trötthet tonåren till? Att få tonåringar att lägga sig i tid på kvällen är inte alltid det lättaste. Att få upp dem nästa morgon kan vara minst lika svårt. Försämrade sömnvanor kan dessutom få en rad andra konsekvenser - problem med koncentration och inlärning i skolan, och humörsvängningar för att bara nämna ett par exempel. Sömnbesvär hos unga är relativt vanligt, men få söker hjälp. Sömnproblem hos både unga och vuxna leder ofta till känslor av maktlöshet, trots att behandling med goda resultat finns.

Så hur hanterar man sömnproblem hos unga? Läkaren Dennis Rosen har specialiserat sig på sömn hos barn och unga. På Psychology Today skriver han om en 13-årig flicka som fick behandling för sina sömnproblem. Han ger en god bild av hur många mindre förändringar kan leda till positiva resultat.

Läs mer på Psychology Today >>, WeMind >> och Sömnprogrammet >>

Det blir allt vanligare att använda sig av internetbaserade behandlingar för sömnproblem. Programmen använder sig av kognitiv beteendeterapi som visat sig vara verksamt vid svårigheter att sova. Apoteket AB har genomfört en satsning och uppger att den internetbaserade hjälpen ger goda resultat.

Ungefär 70 % har upplevt en förbättring efter att ha gått igenom programmet, uppger Dagens Medicin. Vissa av användarna har tack vare KBT-behandlingen kunnat avsluta sin medicinering.

Läs mer på Dagens Medicin >> och It i vården >>. Läs även om Weminds sömnprogram här >>

Vilka effekter har egentligen sömnmedicin? En omfattande granskning av all tillgänglig forskning visade att sömnpiller gjorde mer skada än nytta för personer med långvariga sömnbesvär (kronisk insomni). I studierna jämfördes sömnmedicinen med ren placebo.

Positiva effekter
Sömnmedicin har tidigare visat sig verksamt vid sömnbesvär. Men vilka är de faktiska effekterna? Det visade sig att sömnen faktiskt bara ökade med 11 minuter per natt! Sömneffektivitet ökade enbart med 0,3 %. Studierna visade också att personerna som tog sömnpiller trodde att de sovit mer än de faktiskt gjort. Amerikanske läkaren D.F. Kripke tror att detta beror på att sömnmedicin försämrar minnet - att man helt enkelt glömmer hur dåligt man sovit.

Positiva studier publiceras oftare
Vad mer visade forskningen? Studier där sömnmedicin gett positiva resultat blev i större utsträckning publicerade och framlyfta i reklam. Många studier där sömnmedicin gett sämre resultat
förblev opublicerade.

Negativa effekter
Medan fördelarna med sömnmedicin är mycket små, har riskerna visat sig mycket stora. Detta gäller i synnerhet personer över 60 år.

Personer som tagit sömnmedicin upplever ibland själva att de presterar bättre under dagen, men forskning har visat att deras faktiska dagliga fungerande försämrats markant, något som också noterats av anhöriga. Riskerna inkluderar ökat antal bilolyckor, fall, minnesförlust och förvirring. Bieffekter av sömnmedicin kan vara virusinfektioner, torr mun, yrsel, hallucinationer, infektioner, utslag, obehaglig smak och starka allergiska reaktioner.

Det visade sig också att risken att utveckla depression fördubblades med sömnmedicin. Sömnmedicin har också visat något ökad risk för cancer. Vid cancer har man också sett ett samband mellan att lugnande benzodiazepiner och ökad dödlighet.

Ett annat problem är beroende av sömnmedicin. När man tagit sömnmedicin under en längre period kan sömnen bli sämre de första nätterna efter att man slutar, vilket många tar som ett tecken på att de inte kan sova utan piller.

Vilka är alternativen?
Faktum är att de flesta sömnmediciner rekommenderas att användas maximalt en månad. Vad gäller sövande antidepressiv medicin behövs fortfarande mer forskning. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi, KBT, är bättre än sömnmedicin vid långvariga problem med insomning (kronisk insomni). KBT har visat goda resultat och minst bieffekter av de behandlingar som finns idag.

Se föreläsningen Sleeping Pills: More Harm than Good >>

Föreläsare är läkaren och sömnexperten Daniel F. Kripke vid University of California San Diego.