Sömnbloggen

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Transitional Medicine är det svårare än man tidigare trott att återhämta sig efter förlorad sömn.

För studien lät man en grupp försöksdeltagare ändra sin dygnsrytm under tre veckor så att de var vakna 33 timmar i sträck och därefter sov i 10 timmar. Detta motsvarade 5.6 timmars sömn för 24 timmar i vakenhet. En annan grupp fick sova i 14 timmar. Man testade reaktionsförmågan hos deltagarna vid flera olika tillfällen. Resultaten visade att deltagarna i bägge grupper hade normal reaktionsförmåga precis när de vaknat, men att den blev sämre och sämre med tiden de var vakna. Ju längre in i den tre veckors testperioden man kom, desto snabbare försämrades deltagarnas reaktionsförmåga efter att de vaknat.

Forskarna tolkar detta som att det är svårt att ta igen lång vakenhet med längre sömn och att effekterna av sömnbrist byggs på med tiden.

Trots att deltagarna hade en helt annat dygnsrytm än den vanliga så visade det sig även att de hade bäst reaktionsförmåga under sen eftermiddag/tidig kväll och sämst förmåga under sen natt/tidig morgon. Detta tyder alltså på att den normala dygnsrytmen hade stor betydelse trots att deltagarna följde en annan rytm.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutets sömnforskningsinstitut, kommenterar studien i Svenska Dagbladet.

–Tidigare har man trott att om man hoppar över sömnen en natt så kan man ta igen det. Men det här visar att man inte tar igen sömn på samma sätt som man tidigare trodde. Sover man mindre än sju timmar per natt bygger man upp en sömnbrist. De flesta människor korrigerar ju det här på helgen, men till exempel utbrända gör inte det. De har en mer permanent sömnbrist som byggs upp, säger han.

Vad gäller fördröjningen av trötthetens effekter som man kunde se i studien tycker Torbjörn Åkerstedt att det är förvånande att människor inte är mer medvetna om det.

–Människor måste bli mer medvetna om det här. Folk är ofta förvånade över att de är så pigga på förmiddagen, även om de har sovit för lite. De förstår inte att trötthetseffekterna kommer mycket senare.

–Det är tre faktorer som samverkar. Sömnens längd, vakenhets- tidens längd och den biologiska klockan, som gör att vi sover bäst under vissa tider på dygnet. Om man passar in dessa tre så und- viker man oftast att bygga upp sömnbrist. Men om man kombinerar kort sömn med att jobba på natten så kommer effekterna att bli förstärkta. De olika faktorerna multiplicerar varandra och sömnbristen blir allvarligare, säger Torbjörn Åkerstedt.

Många läsare har även kommenterat artikeln på SvD och man konstaterar att sömnproblem är en folksjukdom. Den som lider av sömnbrist riskerar en mängd negativa konsekvenser på lång sikt, till exempel ökad risk för depression och sjuklighet. Det finns dock idag väl utprövade behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi för sömnproblem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, forskning, dygnsrytm, sömnproblem, Torbjörn Åkerstedt

Tonåringar som skickas i säng tidigare av sina föräldrar löper mindre risk att drabbas av depression och självmordstankar enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Sleep, som Svenska Dagbladet berättar om idag.

I studien ville man undersöka sambandet mellan föräldrars läggtider för sina barn, mängden sömn och depression. För detta ändamål använde man sig av data som samlats in bland 15 659 tonåringar i USA mellan åren 1994-96. Av dessa bedömdes 7 % lida av depression och 13 % uppgav att de under de senaste 12 månaderna hade haft allvarliga självmordstankar. De faktorer som visade sig ha samband med depression och självmordstankar var senare läggtider, kortare sömn, upplevelse av sömnbrist och upplevelse av bristande omtanke från föräldrarnas sida. Flickor och äldre ungdomar rapporterade i högre grad depressiva symtom och självmordstankar.

Den genomsnittliga mängden sömn som rapporterades var 7 timmar och 53 minuter, vilket bör ses mot bakgrund av att tonåringar anses behöva mer sömn än vuxna, ca 9 timmar. De omvälvande hormonförändringarna i samband med puberteten skapar nämligen extra stort sömnbehov. Bland de ungdomar som sov mindre än fem timmar per natt var risken för depression 71 % högre än hos de utsövda, och självmordstankar 48 % vanligare. De ungdomar vars föräldrar såg till att de lade sig innan tio på kvällen var de som mådde bäst.

Artikelförfattarna menar att sömnbrist kan öka risken för depression på flera olika sätt. Det kan det försämra förmågan att hantera dagliga stressorer, relationen till jämnåriga, samt koncentrationsförmåga och impulskontroll.

James Gangwisch, en av forskarna bakom studien, menar att resultatet stärker antagandet att sömnbrist leder till ökad risk för depression, vilket man sett i tidigare studier. Utifrån detta anser han att man kan betrakta behandling av sömnproblem som en preventiv depressionsbehandling.

I Sverige håller sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt och hans forskarlag på med en liknande studie som kommer vara klar om ett år. Redan nu kan han säga att även svenska tonåringar ser ut att sova för lite. Han har tidigare föreslagit att skolstarten ska flyttas fram en timma för att underlätta för alla morgontrötta tonåringar, men har inte fått något gehör för detta.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, depression, ungdomar, självmord, föräldrarskap

Att sömn är viktigt vet de flesta (och säkert ni som följer denna blogg!) men hur mycket man behöver sova kan variera kraftigt.

Generellt brukar man säga att 8 timmar är en optimal sömntid under normala omständigheter, men detta varierar dels mellan olika individer, situationer och miljöer. Vad gäller miljöer är det till exempel vanligt att sömnbehovet är större i länder med tropiskt klimat. Vad gäller situationer har man sett att sömnbehovet påverkas vid graviditet och vid olika sjukdomar, samt huruvida man är utvilad sedan förra natten eller hur aktiv man varit under dagen. Det verkar även som att den normala sömnlängden har minskat sedan början av nittonhundratalet, från cirka 9 timmar per dygn till dagens 7.5 timmar. Det har spekulerats i om detta kan ha att göra med elektricitetens och belysningens intåg i våra liv, och att detta har förändrat våra “naturliga” sömnvanor.

Sömnbehov har även visat sig variera från individ till individ. Man har sett att ca 5% av befolkningen tycks klara sig bra på 6 timmars sömn per natt. I forskning har man upptäckt att många av dessa individer har en viss typ av mutation i en gen, vilket kan vara en del av förklaringen till det lägre sömnbehovet. Detta kan dock bara förklara en del av variationerna, och forskarna menar att våra vanor, till exempel hur vårt sociala liv ser ut, hur vi arbetar och vad vi gör på vår fritid, påverkar vårt sömnbehov minst lika mycket. Vi sover även mindre ju äldre vi blir.

För det mesta är man själv plågsamt medveten om att man får för lite sömn. Ofta handlar sömnproblem snarare om att man har svårt att få tillräckligt med tid till sömn, att man kanske prioriterar bort den eller att man har svårt att sova fast man försöker. För att bedöma huruvida du lider av sömnproblem kan du göra ett självtest här.

I dessa tider kan det vara värt att påminna om en artikel i den vetenskapliga tidskriften “Archives of internal medicine” som visade att sömnbrist ökar risken att drabbas av förkylning.

Artikeln bygger på en studie där 153 deltagare fick registrera sin sömn under en tvåveckorsperiod och anteckna hur länge de sov, samt hur effektiv sömnen var (det vill säga hur stor del av tiden i sängen de faktiskt sov). Efter detta isolerades deltagarna från varandra och exponerades för förkylningsvirus. 66 av deltagarna, det vill säga 43%, utvecklade förkylning efter detta.

Genom att undersöka deltagarnas sömnregistrering kunde forskarna se att de som sovit 7 timmar eller mindre under de två veckorna innan exponeringen löpte nästan tre gånger så stor risk för att utveckla förkylningssymtom som de deltagare som sovit 8 timmar eller mer. När man tittade på sömneffektivitet kunde man se att de deltagare som hade en effektivitet på 92% eller lägre hade mer än fem gånger så stor risk för att utveckla symtom som de som hade en sömneffektivitet på 98% eller högre. Det fanns dock inget samband med hur utvilad man kände sig efter sömnen.

I dessa förkylningstider skadar det alltså inte att upprepa det klassiska goda rådet: se till att sova ordentligt!

En studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association, visar att läkare som inte fått sova ut ordentligt efter ett nattpass löper dubbelt så hög risk att begå misstag vid operationer dagen efter.

I studien har man studerat kirurger och specialister i obstetrik och gynekologi och tittat på hur deras planerade operationer respektive förlossningar under dagtid har gått. Till att börja med hittade man ingen tydlig skillnad i andel misstag utifrån läkaren hade jobbat föregående natt eller inte. Men när man granskade hur just möjligheten till sömn efter nattpasset påverkade detta upptäckte man att det uppstod komplikationer vid 8,5 procent av operationerna om läkaren inte hade haft möjlighet att sova minst sex timmar efter nattpasset, att jämföra med cirka 3 procent om läkaren haft möjlighet att sova minst sex timmar. Andelen fel vid förlossningarna låg där­emot runt 3,5 procent oavsett om läkaren hade haft möjlighet att sova ordentligt eller inte.

Slutsatsen man kan dra av detta är alltså att det viktigaste för att läkare ska göra ett bra jobb är att de har möjlighet att återhämta sig efter ett nattpass, men att nattpass i sig inte nödvändigtvis påverkar prestationen dagen efter.

I USA, där studien gjordes, förväntas ST-läkare kunna jobba upp till 80 timmar i veckan och 30 timmar i följd.

Enligt en studie som publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science finns det en koppling mellan sömnlöshet och uppbyggnaden av plack i delar av hjärnan, vilket anses vara en riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Det är välkänt att Alzheimers och Parkinsons sjukdom har negativa effekter på sömnen, men det är först nu man kunnat se att sömnbrist även kan vara en av orsaksfaktorerna bakom dessa sjukdomar.

I den nya studien undersökte forskarna möss som på genetiskt väg preparerats för att fungera som modeller av hur Alzheimers sjukdom utvecklas. Forskarna upptäckte att nivån av det protein som bildar ovan nämnda plack steg när mössen var vakna och sjönk när de sov. Man kunde se att möss som var vakna längre hade högre nivåer av proteinet och man har även sett liknande resultat hos människor. En teori är att det är hjärnaktiviteten som leder till ökade halter av proteinet.

Nu planerar forskarna epidemologiska studier för att se om sömnbrist i tidig ålder kan öka risken för dessa sjukdomar i senare år.

Läs mer om forskningen här>>

Sömn är en stor del av livet för oss människor och det vore väl konstigt om detta inte återspeglade sig i kulturen? Faktum är att det finns ett stort antal filmer med teman som kretsar kring sömn. Till exempel har vi den norsk-svenska filmen Insomnia, med bland andra Stellan Skarsgård i en av rollerna. Stellan spelar en polis som under jakten på en mördare råkar skjuta sin partner, men döljer det för sina kollegor. Han plågas dock av skuldkänslor och sömnlöshet efter vådaskjutningen och börjar efter ett tag få svårt att skilja på verklighet och sömn. Det finns även en amerikansk nyinspelning av filmen med bland andra Al Pacino.

När man talar om sömn på film kan man förstås inte heller undgå att nämna Nightmare on Elm Street, en klassisk skräckfilm där ett gäng ungdomar (huvudpersonerna är ju alltid ungdomar i såna här filmer) drömmer samma mardrömmar där de jagas av en man med knivförsedda händer. Efter ett tag visar det sig att om de dör i drömmen dör de även i verkligheten… Eller vad sägs om filmen Dark City, där huvudpersonen upptäcker att staden förändras på olika sätt under natten medan alla sover.
Men sömn på film handlar inte bara om mardrömmar och sömnlöshet. Ta till exempel The Science of Sleep av Michel Gondry som även var med och gjorde Eternal Sunshine of the spotless mind. The Science of Sleep handlar om en man som flyttar hem till sin mamma i Paris och skaffar sig ett tråkigt jobb på ett kontor. Han blir kär i sin granne men lyckas inte få till det med henne och flyr istället in i en värld av sömn och dagdrömmar. En vacker och fantasifull film som lyckas illustrera drömmarnas absurditeter.

Slutligen vill jag slå ett slag för en av mina favoritfilmer, Waking life. Det är en tecknad film om en person som befinner sig i någon slags drömvärld där han träffar på olika personer som han diskuterar olika filosofiska och existentiella frågor med. Vad är sömn? Vad skiljer drömmar från verkligheten och vad kan drömmarna säga oss om våra liv? Rekommenderas för den som vill ha mer än bara lättsam underhållning.

Kom gärna med egna tips om filmer på temat sömn i kommentatorsfältet nedan!

Läs även andra bloggares inlägg om sömn, sömnlöshet, sömnbrist, drömmar

Att sova gott påverkar vår hälsa positivt på flera sätt. Medan vi sover producerar kroppen olika hormoner som är viktiga för oss, till exempel tillväxthormon som bygger muskler och reparerar celler, och hormoner som är viktiga för immunförsvaret vilket gör att vi har svårare att bli sjuka om vi sover bättre. Sömnbrist påverkar oss även på andra sätt, till exempel våra kognitiva förmågor, så att vi blir sämre på att lösa komplexa uppgifter om vi inte fått tillräckligt med sömn. Sömnbrist påverkar även humöret och tycks öka behovet av snabba kolhydrater, vilket i sig kan vara skadligt för hälsan.

Vad är då god sömn? Sömnen består av flera olika sömnstadier vi passerar igenom när vi sover, bland annat REM-sömn, vilken är den period vi brukar komma ihåg mest av våra drömmar från. Hur stort sömnbehov vi har varierar från person till person, men de flesta vuxna behöver mellan 7-8 timmar per natt. Nyfödda sover 16-18 timmar om dagen och tonåringar behöver cirka 9 timmar sömn. När man blir äldre sover man ofta mindre, men detta kan bero på att man är mer lättväckt snarare än att man behöver mindre sömn. God sömn handlar förstås inte bara om kvantitet utan även kvalitet. Om du väcks ofta eller innan du sovit ut finns risken att du inte får så mycket tid i de olika sömnstadierna som vore optimalt för din kropp.

Med detta sagt är det viktigt att påpeka att dålig sömn inte behöver vara en katastrof. Vi kan klara oss länge med förvånansvärt lite sömn, och ofta oroar vi oss mer för sömnbrist än vad som egentligen är befogat. Om vi inte har fått tillräckligt med sömn natten innan kompenserar kroppen till exempel genom att snabbare gå ner i djupsömn. Men om du vill förbättra din hälsa är det en bra investering att tänka över hur du sover och om du kan förbättra dina sömnvanor.

En ny studie visar att personer med sömnbrist upplevde minskad aptit och minskad konsumtion av mat men ökade i vikt. De personer som utsattes för sömnbrist ökade i genomsnitt sin vikt med 1,3 kg under elva dagar trots att över 70 % av personerna uppgav att deras aptit och matkonsumtion minskade från studiens femte dag. De utvilade personer som var med i kontrollgruppen visade ingen viktökning. Eventuellt kan resultaten bero på att personerna inte upplever att de äter mer men har längre tid under dygnet att äta på, vilket gör att kaloriintaget ändå ökar.

I studien deltog 92 personer vid god hälsa (varav 52 män) i åldrarna 22-45 år. Studien presenterades på SLEEP 2009 och är genomförd av bland annat Siobhan Banks, PhD, vid University of South Australia.

Läs mer om studien på Scientific blogging >>

Hör trötthet tonåren till? Att få tonåringar att lägga sig i tid på kvällen är inte alltid det lättaste. Att få upp dem nästa morgon kan vara minst lika svårt. Försämrade sömnvanor kan dessutom få en rad andra konsekvenser - problem med koncentration och inlärning i skolan, och humörsvängningar för att bara nämna ett par exempel. Sömnbesvär hos unga är relativt vanligt, men få söker hjälp. Sömnproblem hos både unga och vuxna leder ofta till känslor av maktlöshet, trots att behandling med goda resultat finns.

Så hur hanterar man sömnproblem hos unga? Läkaren Dennis Rosen har specialiserat sig på sömn hos barn och unga. På Psychology Today skriver han om en 13-årig flicka som fick behandling för sina sömnproblem. Han ger en god bild av hur många mindre förändringar kan leda till positiva resultat.

Läs mer på Psychology Today >>, WeMind >> och Sömnprogrammet >>