Sömnbloggen

Häromdagen rapporterade SVTs Rapport att sömnproblem lämpligast botas med KBT - kognitiv beteendeterapi. Idag behandlas större delen av alla sömnproblem med sömnmedel.

Problemet med sömnmedel är dels att alla biverkningar ännu inte är kända, dels att när man slutar äta sömnmedel återkommer ofta sömnproblemen. KBT däremot ger varaktig effekt, till och med en positiv förändring, berättar Rapport. Detta kan innebär att riktlinjerna för behandling av sömnproblem kan komma att ändras helt.

Se hela klippet på SVT Play här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sömnproblem, KBT, Sömnmedel, Sömn

Forskare i USA och Kanada har testat en internetbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer med långvariga sömnproblem, upp till tio år. Deltagarna som fick behandlingen blev så mycket bättre att de inte längre uppfyllde kriterierna för sömnstörning, och detta resultat stod sig när man undersökte deltagarna igen ett halvår senare. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, kommenterar studien i DN:

“Det är påfallande tydliga resultat. Det verkar ju som om man blir nästan problemfri efter behandlingen.”

Torbjörn deltar även i arbetetet med att göra en översikt av alla behandlingar mot sömnlöshet och konstaterar redan nu att KBT är den bästa behandlingen, då den ger minst lika bra effekt som sömnmedel och håller i sig längre.

En ny studie av behandling av sömnproblem som genomförts i Kanada visade att den bästa effekten uppnåddes för patienter som både fick kognitiv beteendeterapi och sömnmedel, men som sedan trappade ut sömnmedlen och fortsatte med terapin. Näst bäst resultat fick de patienter som enbart fick terapi. Inga patienter behandlades med enbart sömnmedel.

Här kan du läsa mer om studien>>

Sömnmedicin försämrar förmågan att köra bil, enligt en ny norsk studie.

“Det här kan vara viktig information för diskussionen om att fastställa lagliga gränser i trafiken för lugnande och sömninducerande mediciner vilket vi har för alkohol,” säger Ingebjørg Gustavsen till Anxiety Insights.

Medicinerna zopiklon och zolpidem används över hela världen och 3-7 % av vuxna använder dessa, enligt forskarna. Studien visade att högre koncentration av zopiklon i blodet försämrade förmågan till bilkörning. Zopiklon säljs i Sverige även som Imovane och Zimovane. Det fanns inget samband mellan bilkörning och läkemedlet zolpidem, som i Sverige säljs även under namnen Eanox, Stilnoct och Stilnox.

Läkemedlen används oftast i små eller måttliga doser inför sömngåendet och finns då sällan kvar i kroppen nästa morgon, uppger Gustavsen i Anxiety Insights. Det finns dock risk för att utveckla ett bereoende vilket kan medföra att individen tar allt större doser.

Läs mer på Anxiety Insights >> eller Science Direct >>

En amerikansk studie har undersökt effekterna ett nytt läkemedel för tillfälliga sömnproblem orsakade av förändrad dygnsrytm (t.ex. jetlag eller skiftarbete). Läkemedlet var tasimelteon som stimulerar recepterorerna för melatonin. Melatonin är ett hormon i kroppen som reglerar sömn. Läkemedlet är mildare än dagens sömntabletter och har därför inte samma effekt på insomnandet.

Studien genomfördes genom att 411 personer fick lägga sig fem timmar senare än normalt, vilket orsakar en tillfällig dygnsrytmstörning. Deltagarna delades slumpmässigt in i fyra grupper som fick placebo respektive tre olika doser av läkemedlet 30 minuter före läggdags. Deltagarna fick sova på sömnlaboratoriet och sömnkvalitet mättes.

Dagens Nyheter skriver att biverkningar ännu är okända och ytterligare undersökningar krävs.

“När läkemedlet kommer ut på marknaden, vilket tros kunna ske inom något år, är det tänkt att användas vid tillfälliga sömnbesvär, som vid resor över flera tidszoner eller skiftarbete, och inte vid kroniska sömnrubbningar.”

Läs mer på Dagens Medicin >> och Dagens Nyheter >>

Vilka effekter har egentligen sömnmedicin? En omfattande granskning av all tillgänglig forskning visade att sömnpiller gjorde mer skada än nytta för personer med långvariga sömnbesvär (kronisk insomni). I studierna jämfördes sömnmedicinen med ren placebo.

Positiva effekter
Sömnmedicin har tidigare visat sig verksamt vid sömnbesvär. Men vilka är de faktiska effekterna? Det visade sig att sömnen faktiskt bara ökade med 11 minuter per natt! Sömneffektivitet ökade enbart med 0,3 %. Studierna visade också att personerna som tog sömnpiller trodde att de sovit mer än de faktiskt gjort. Amerikanske läkaren D.F. Kripke tror att detta beror på att sömnmedicin försämrar minnet - att man helt enkelt glömmer hur dåligt man sovit.

Positiva studier publiceras oftare
Vad mer visade forskningen? Studier där sömnmedicin gett positiva resultat blev i större utsträckning publicerade och framlyfta i reklam. Många studier där sömnmedicin gett sämre resultat
förblev opublicerade.

Negativa effekter
Medan fördelarna med sömnmedicin är mycket små, har riskerna visat sig mycket stora. Detta gäller i synnerhet personer över 60 år.

Personer som tagit sömnmedicin upplever ibland själva att de presterar bättre under dagen, men forskning har visat att deras faktiska dagliga fungerande försämrats markant, något som också noterats av anhöriga. Riskerna inkluderar ökat antal bilolyckor, fall, minnesförlust och förvirring. Bieffekter av sömnmedicin kan vara virusinfektioner, torr mun, yrsel, hallucinationer, infektioner, utslag, obehaglig smak och starka allergiska reaktioner.

Det visade sig också att risken att utveckla depression fördubblades med sömnmedicin. Sömnmedicin har också visat något ökad risk för cancer. Vid cancer har man också sett ett samband mellan att lugnande benzodiazepiner och ökad dödlighet.

Ett annat problem är beroende av sömnmedicin. När man tagit sömnmedicin under en längre period kan sömnen bli sämre de första nätterna efter att man slutar, vilket många tar som ett tecken på att de inte kan sova utan piller.

Vilka är alternativen?
Faktum är att de flesta sömnmediciner rekommenderas att användas maximalt en månad. Vad gäller sövande antidepressiv medicin behövs fortfarande mer forskning. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi, KBT, är bättre än sömnmedicin vid långvariga problem med insomning (kronisk insomni). KBT har visat goda resultat och minst bieffekter av de behandlingar som finns idag.

Se föreläsningen Sleeping Pills: More Harm than Good >>

Föreläsare är läkaren och sömnexperten Daniel F. Kripke vid University of California San Diego.