Sömnbloggen

Häromdagen rapporterade SVTs Rapport att sömnproblem lämpligast botas med KBT - kognitiv beteendeterapi. Idag behandlas större delen av alla sömnproblem med sömnmedel.

Problemet med sömnmedel är dels att alla biverkningar ännu inte är kända, dels att när man slutar äta sömnmedel återkommer ofta sömnproblemen. KBT däremot ger varaktig effekt, till och med en positiv förändring, berättar Rapport. Detta kan innebär att riktlinjerna för behandling av sömnproblem kan komma att ändras helt.

Se hela klippet på SVT Play här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sömnproblem, KBT, Sömnmedel, Sömn

För att kunna somna behöver vi människor genomgå både psykologisk och fysiologisk deaktivering - det vill säga varva ner både mentalt och fysiskt. Allt som motverkar detta försvårar insomnandet. Typiska exempel på sådant som hindra oss från att varva ner mentalt är grubblerier över sådant som hänt under dagen eller oro över morgondagen. Dock kan även mer positivt laddade aktiviteter motverka nedvarvningen, till exempel om vi spelar dataspel eller läser spännande böcker strax innan vi ska sova.

För att kunna varva ner är det även viktigt att kroppen kommer till ro. Sådant som kan försvåra detta är till exempel att dricka för mycket kaffe eller träna nära inpå läggdags. Kroppen påverkas även av den psykologiska aktiveringen, till exempel så att ihållande oro gör att vi spänner oss. Man har sett att många patienter med sömnproblem är “kroniskt hyperaktiva”, det vill säga fysiskt aktiva under dygnets alla timmar.

Detta tror forskare kan vara en förklaring till att patienter med insomni ofta tror att de sover sämre än de egentligen gör - skillnaderna i sömntid är oftast inte så stora mellan normalsovare och personer med insomni. Skillnaden kan vara att de senare inte får ut lika mycket av sömnen på grund av sina höga aktivitetsnivåer.

Vad ska man då göra åt detta om man befinner sig i riskzonen? Till att börja med bör man minska ner på sådant som kan höja den fysiologiska aktivitetsnivån. Bäst är om man kan ersätta det med något annat eftersom det oftast är lättare än att “bara sluta göra” vissa saker. Man kanske kan dricka te istället för kaffe och träna tidigare under dagen, till exempel. Man kan även använda sig av olika avslappningsövningar för att underlätta nedvarvningen.

Det är ofta svårare att komma undan de mentala stressorerna men det finns många metoder man kan pröva. Om man har en tendens att ligga och oroa sig för allt man ska komma ihåg att göra nästa dag kan en metod vara att ha en anteckningsbok bredvid sängen där man skriver ner alla dessa saker. På så sätt kan det bli lättare att släppa dem.

Som alltid rekommenderar vi att man söker hjälp om man känner att man inte själv kan bryta dessa mönster. Det finns behandlingsformer med goda resultat och man bör inte gå för länge med sömnproblem eftersom de kan ha en mängd negativa effekter på lång sikt.

Källa: “Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin” av Lars-Göran Öst.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, sömnlöshet, stress, träning, KBT, avslappning

Det är sedan tidigare känt att långvarig stress kan leda till att vissa områden i hjärnan minskar i storlek. Hippocampus är ett sådant område, som bland annat har betydelse för att vi ska kunna forma nya minnen. Hippocampus är en del av det så kallade limbiska systemet, som innefattar flera olika områden i hjärnan som har betydelse för vårt känsloliv och minnesförmåga.

En ny studie visar nu att även långvarig sömnlöshet, insomni, verkar kunna leda till att områden i hjärnan krymper. Forskarna jämförde friska deltagare med patienter med varierande grad av sömnproblem. Man upptäckte då att dessa patienter hade mindre mängd grå hjärnsubstans i det område som kallas orbifrontala cortex. Enligt forskarna har detta område betydelse för uppfattningen av njutning, belöning och bestraffning hos människan. De tolkar detta som att personer med sömnproblem bland annat kan ha svårare att känna den njutning och avslappning som behövs för att kunna somna.

Resultatet från studien betonar vikten av söka hjälp för och behandla sömnproblem i ett tidigt skede.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnproblem, insomni, KBT, hjärnan, forskning

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Transitional Medicine är det svårare än man tidigare trott att återhämta sig efter förlorad sömn.

För studien lät man en grupp försöksdeltagare ändra sin dygnsrytm under tre veckor så att de var vakna 33 timmar i sträck och därefter sov i 10 timmar. Detta motsvarade 5.6 timmars sömn för 24 timmar i vakenhet. En annan grupp fick sova i 14 timmar. Man testade reaktionsförmågan hos deltagarna vid flera olika tillfällen. Resultaten visade att deltagarna i bägge grupper hade normal reaktionsförmåga precis när de vaknat, men att den blev sämre och sämre med tiden de var vakna. Ju längre in i den tre veckors testperioden man kom, desto snabbare försämrades deltagarnas reaktionsförmåga efter att de vaknat.

Forskarna tolkar detta som att det är svårt att ta igen lång vakenhet med längre sömn och att effekterna av sömnbrist byggs på med tiden.

Trots att deltagarna hade en helt annat dygnsrytm än den vanliga så visade det sig även att de hade bäst reaktionsförmåga under sen eftermiddag/tidig kväll och sämst förmåga under sen natt/tidig morgon. Detta tyder alltså på att den normala dygnsrytmen hade stor betydelse trots att deltagarna följde en annan rytm.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutets sömnforskningsinstitut, kommenterar studien i Svenska Dagbladet.

–Tidigare har man trott att om man hoppar över sömnen en natt så kan man ta igen det. Men det här visar att man inte tar igen sömn på samma sätt som man tidigare trodde. Sover man mindre än sju timmar per natt bygger man upp en sömnbrist. De flesta människor korrigerar ju det här på helgen, men till exempel utbrända gör inte det. De har en mer permanent sömnbrist som byggs upp, säger han.

Vad gäller fördröjningen av trötthetens effekter som man kunde se i studien tycker Torbjörn Åkerstedt att det är förvånande att människor inte är mer medvetna om det.

–Människor måste bli mer medvetna om det här. Folk är ofta förvånade över att de är så pigga på förmiddagen, även om de har sovit för lite. De förstår inte att trötthetseffekterna kommer mycket senare.

–Det är tre faktorer som samverkar. Sömnens längd, vakenhets- tidens längd och den biologiska klockan, som gör att vi sover bäst under vissa tider på dygnet. Om man passar in dessa tre så und- viker man oftast att bygga upp sömnbrist. Men om man kombinerar kort sömn med att jobba på natten så kommer effekterna att bli förstärkta. De olika faktorerna multiplicerar varandra och sömnbristen blir allvarligare, säger Torbjörn Åkerstedt.

Många läsare har även kommenterat artikeln på SvD och man konstaterar att sömnproblem är en folksjukdom. Den som lider av sömnbrist riskerar en mängd negativa konsekvenser på lång sikt, till exempel ökad risk för depression och sjuklighet. Det finns dock idag väl utprövade behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi för sömnproblem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, forskning, dygnsrytm, sömnproblem, Torbjörn Åkerstedt

Som de flesta nog vet kan vår sömn delas in i olika faser eller stadier, som skiljer sig från varandra på flera sätt. Begreppet “djupsömn” är nog till exempel de flesta bekanta med. Men vad skiljer egentligen djupsömn från annan sömn?

Sömnen kan delas in i 4 stadier. Varje stadium representerar ett visst sömndjup. Sömnstadierna kan studeras genom att man använder sig av något som heter polysomnografi vilket innebär att man registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan, ögonen och musklerna.

I stadium 1 inleds insomningen, man sover och vaknar lätt och muskel och ögonaktivitet avtar. Under denna fas kan man ibland uppleva ryckningar i kroppen när man håller på att somna in. Stadium 2 kallas bassömn och utgör ungefär hälften av totala mängden sömn under en natt. I denna fas avstannar ögonrörelserna och hjärnvågorna blir långsamma.

Det är stadium 3 och 4 som brukar kallas för djupsömn och det är under dessa stadier som den bästa återhämtningen sker. Stadierna karaktäriseras av mycket långsamma hjärnvågor och att man har svårt att vakna.

Slutligen finns även det som kallas för REM-sömn eller drömsömn. REM står för Rapid Eye Movement och syftar till det faktum att ögonen rör sig snabbt under de slutna ögonlocken under denna fas. Andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket ökar under denna fas, samtidigt som kroppen tillfälligt paralyseras. Anledningen till detta är antagligen att våra drömmar inte göra att vi råkar skada oss själva eller andra när vi drömmer. REM-sömnen ses som en del av stadium 1 i sömnstadierna, så man är alltså relativt vaken.

Dessa stadier varar tillsammans ungefär 90-120 minuter och upprepas därefter i samma ordning. Detta innebär alltså att man under natten först somnar in, sover djupare och djupare, därefter sover lättare, vaknar till, somnar om, börjar sova djupare och så vidare. Detta sker mer eller mindre regelbundet under natten och totalt upprepar man mönstret 4-6 gånger. Hur mycket återhämtning sömnen ger beror på mängden djupsömn. De första timmarna ger mer effektiv återhämtning än de sista.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att sömn är mer komplext och varierande än man kanske tror, och att till exempel vakna till under natten är helt normalt. Om man har sömnproblem kan dock sömnmönstret rubbas och då är det viktigt att behandla dessa problem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sömn, Sömnproblem, Sömnstadier, REM-sömn, Återhämtning

En ny studie visar att risken för sömnproblem tycks minska efter att man har gått i pension. Forskarna tror att detta har att göra med att arbetsrelaterad stress och krav försvinner, snarare än någon annan hälsoeffekt av pensionering.

Resultaten från studien visade att risken för sömnproblem minskade med 26% efter pensionering. Störst var skillnaden för deltagare som hade varit deprimerade eller utbrända innan de pensionerades. Även de som jobbade natt, eller hade arbeten som ställde höga krav rapporterade stor förbättring.

Forskarna bakom studien tror att en viktig bakomliggande faktor är den ekonomiska trygghet som deltagarna i allmänhet upplevde efter pensionering. I länder med sämre fungerande trygghetssystem skulle pensionen omvänt kunna betyda ökad otrygghet och därmed ökade sömnproblem.

Deltagarna i studien var alla tidigare anställda vid det franska statliga gas- och elverket Electricité de France-Gaz de France, och de hade gått i pension vid en genomsnittlig ålder av 55 år. Studien inkluderade data från 11,581 manliga och 3,133 kvinnliga anställda som hade rapporterat sömnproblem åtminstone någonföre och efter pensionen.

Man kunde även i studien se en långsam försämring av sömnkvaliten med åldern. Detta är känt sedan tidigare då man vet att både sömnkvalitet och kvantitet minskar något när man blir äldre.

I en intressant artikel i den amerikanska tidningen Science News går man igenom vad forskarna idag vet om sömnlöshet och dess motsats, narkolepsi. Trots att sömnlöshet är ett mycket vanligt problem vet man fortfarande inte exakt vilka mekanismer i kroppen som gör att vissa har svårt och sova medan andra har svårt att hålla sig vakna.

I artikeln berättar forskare att man numera fokuserar mer på vad det är som vidmakthåller insomni än vad det är som orsakar det. Man vet sedan länge att traumatiska livshändelser, stress och många olika former av psykisk ohälsa kan leda till sömnproblem. Efter traumatiska händelser är det inte ovanligt att kroppen har ett fortsatt högt beredskapsläge. Vissa får svåra problem, till exempel så kallat posttraumatiskt stressyndrom, men även symtom som är mindre dramatiska kan leda till problem på lång sikt.

Enligt de senaste teorierna vidmakthålls nämligen sömnlösheten delvis på grund av sådan överaktivitet i kroppen. Till exempel har forskarna sett att människor med sömnproblem har högre blodtryck än andra, även när de sover. Man har även kunnat se högre aktivitet i den del av hjärnan som kallas hypothalamus, ett område som spelar en viktig roll vad gäller sömn och vakenhet.

Förhoppningen är att man genom att förstå exakt vilka biologiska mekanismer som bidrar till sömnlöshet och narkolepsi ska kunna finna nya metoder och mediciner för att behandla dessa problem. Den mest lovande metoden i dagsläget är enligt artikeln kognitiv beteendeterapi.

Sömnproblem är vanliga hos patienter med artros, ungefär 60% av de drabbade rapporterar sömnsvårigheter på grund av smärta under nattetid. Ofta hamnar de drabbade i en ond spiral, där smärtan orsakar sömnproblem, och sömnproblemen leder till ökad smärta. Det är väl känt sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt på sömnproblem. I en ny studie behandlade man äldre patienter med artros med KBT i grupp för sömnproblem, utan att fokusera på smärtproblemen. De patienter som fick behandlingen rapporterade förbättrad sömnkvalitet, snabbare insomning och lägre nivå av smärta. Resultaten höll i sig även efter ett år när man gjorde uppföljning av resultaten.

Författarna till studien menar att förbättringen av sömnkvaliten även kan leda till en förbättring av artrossjukdomen.

Artros är en sjukdom som bryter ner brosk i lederna och främst drabbar äldre och överviktiga. Orsakerna kan vara förslitning, inflammation eller tidigare skador.

Vad är bästa sättet att hantera tröttheten de flesta av oss känner under eftermiddagen? Att ta en tupplur, att dricka kaffe eller att se till att sova längre om nätterna? Enligt en studie som citeras i Psychology Today är det i första hand att ta en tupplur. Denna trötthet beror nämligen inte nödvändigtvis på att man inte är utsövd, utan på att kroppstemperaturen sjunker till en lägre nivå ungefär 8 timmar efter att man har gått upp på morgonen. De flesta andra däggdjur sover flera gånger om dygnet och flera forskare menar att den mänskliga kroppen är gjord för att sova två gånger under dygnet, på natten och på eftermiddagen.

Tupplurar har visat sig ha positiva effekter bland annat på minnesfunktioner, uppmärksamhet och inlärningsförmågan. Det brukar rekommenderas att man sover max 45 minuter, eftersom man annars riskerar att hamna i djupare sömn, vilket kan ge upphov till dåsighet och desorientering som kan hålla i sig ett tag efter att man vaknat. Det går dock alldeles utmärkt att sova längre under sin tupplur så länge man har tid på sig att vakna till efteråt.

Det är dock viktigt att påpeka att detta inte är något som rekommenderas för alla. Om man lider av svåra sömnproblem kan tupplurar under dagen göra att man har svårare att somna på natten och på så sätt bidra till att problemen kvarstår eller förvärras. Att skaffa sig en rutin där man sover i sängen på natten, inte på andra platser eller tider, är ofta en viktig komponent i psykologiska behandlingar av sömnproblem. Men om du inte lider av sådana problem verkar tuppluren vara ett utmärkt sätt att hantera tröttheten på!

Här finns en liten guide till tupplurar (på engelska).

Forskare i USA och Kanada har testat en internetbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer med långvariga sömnproblem, upp till tio år. Deltagarna som fick behandlingen blev så mycket bättre att de inte längre uppfyllde kriterierna för sömnstörning, och detta resultat stod sig när man undersökte deltagarna igen ett halvår senare. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, kommenterar studien i DN:

“Det är påfallande tydliga resultat. Det verkar ju som om man blir nästan problemfri efter behandlingen.”

Torbjörn deltar även i arbetetet med att göra en översikt av alla behandlingar mot sömnlöshet och konstaterar redan nu att KBT är den bästa behandlingen, då den ger minst lika bra effekt som sömnmedel och håller i sig längre.