Sömnbloggen

Som de flesta nog vet kan vår sömn delas in i olika faser eller stadier, som skiljer sig från varandra på flera sätt. Begreppet “djupsömn” är nog till exempel de flesta bekanta med. Men vad skiljer egentligen djupsömn från annan sömn?

Sömnen kan delas in i 4 stadier. Varje stadium representerar ett visst sömndjup. Sömnstadierna kan studeras genom att man använder sig av något som heter polysomnografi vilket innebär att man registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan, ögonen och musklerna.

I stadium 1 inleds insomningen, man sover och vaknar lätt och muskel och ögonaktivitet avtar. Under denna fas kan man ibland uppleva ryckningar i kroppen när man håller på att somna in. Stadium 2 kallas bassömn och utgör ungefär hälften av totala mängden sömn under en natt. I denna fas avstannar ögonrörelserna och hjärnvågorna blir långsamma.

Det är stadium 3 och 4 som brukar kallas för djupsömn och det är under dessa stadier som den bästa återhämtningen sker. Stadierna karaktäriseras av mycket långsamma hjärnvågor och att man har svårt att vakna.

Slutligen finns även det som kallas för REM-sömn eller drömsömn. REM står för Rapid Eye Movement och syftar till det faktum att ögonen rör sig snabbt under de slutna ögonlocken under denna fas. Andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket ökar under denna fas, samtidigt som kroppen tillfälligt paralyseras. Anledningen till detta är antagligen att våra drömmar inte göra att vi råkar skada oss själva eller andra när vi drömmer. REM-sömnen ses som en del av stadium 1 i sömnstadierna, så man är alltså relativt vaken.

Dessa stadier varar tillsammans ungefär 90-120 minuter och upprepas därefter i samma ordning. Detta innebär alltså att man under natten först somnar in, sover djupare och djupare, därefter sover lättare, vaknar till, somnar om, börjar sova djupare och så vidare. Detta sker mer eller mindre regelbundet under natten och totalt upprepar man mönstret 4-6 gånger. Hur mycket återhämtning sömnen ger beror på mängden djupsömn. De första timmarna ger mer effektiv återhämtning än de sista.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att sömn är mer komplext och varierande än man kanske tror, och att till exempel vakna till under natten är helt normalt. Om man har sömnproblem kan dock sömnmönstret rubbas och då är det viktigt att behandla dessa problem.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sömn, Sömnproblem, Sömnstadier, REM-sömn, Återhämtning

Att sova gott påverkar vår hälsa positivt på flera sätt. Medan vi sover producerar kroppen olika hormoner som är viktiga för oss, till exempel tillväxthormon som bygger muskler och reparerar celler, och hormoner som är viktiga för immunförsvaret vilket gör att vi har svårare att bli sjuka om vi sover bättre. Sömnbrist påverkar oss även på andra sätt, till exempel våra kognitiva förmågor, så att vi blir sämre på att lösa komplexa uppgifter om vi inte fått tillräckligt med sömn. Sömnbrist påverkar även humöret och tycks öka behovet av snabba kolhydrater, vilket i sig kan vara skadligt för hälsan.

Vad är då god sömn? Sömnen består av flera olika sömnstadier vi passerar igenom när vi sover, bland annat REM-sömn, vilken är den period vi brukar komma ihåg mest av våra drömmar från. Hur stort sömnbehov vi har varierar från person till person, men de flesta vuxna behöver mellan 7-8 timmar per natt. Nyfödda sover 16-18 timmar om dagen och tonåringar behöver cirka 9 timmar sömn. När man blir äldre sover man ofta mindre, men detta kan bero på att man är mer lättväckt snarare än att man behöver mindre sömn. God sömn handlar förstås inte bara om kvantitet utan även kvalitet. Om du väcks ofta eller innan du sovit ut finns risken att du inte får så mycket tid i de olika sömnstadierna som vore optimalt för din kropp.

Med detta sagt är det viktigt att påpeka att dålig sömn inte behöver vara en katastrof. Vi kan klara oss länge med förvånansvärt lite sömn, och ofta oroar vi oss mer för sömnbrist än vad som egentligen är befogat. Om vi inte har fått tillräckligt med sömn natten innan kompenserar kroppen till exempel genom att snabbare gå ner i djupsömn. Men om du vill förbättra din hälsa är det en bra investering att tänka över hur du sover och om du kan förbättra dina sömnvanor.

När man sover passerar kroppen genom olika sömnstadier, däribland det som kallas REM-sömn. REM står för Rapid Eye Movement, och sömnfasen betecknas så eftersom ögonen då rör sig fram och tillbaka. Vad som även kännetecknar denna fas är att många av de drömmar som vi minns när vi vaknar inträffar då, att hjärnans aktivitet på många sätt liknar den då vi är vakna och sist men inte minst, att kroppens motoriska funktioner är avstängda. Troligtvis är det senare ett sätt för vår kropp att se till att vi inte agerar utifrån de drömmar vi har. Föreställ dig vad som skulle kunna hända om vår kropp började springa om vi drömde att vi sprang, och så vidare.

Vanligtvis aktiveras musklerna innan vi vaknar, men ibland händer det att man vaknar upp innan det har skett. Det är då man upplever så kallad sömnförlamning, att man är medveten men utan att kunna röra sig. Detta kan förstås vara en skrämmande upplevelse i sig, och som om det inte var nog upplever många även hallucinationer vid dessa tillfällen. Vanligt är bland annat utomkroppsliga upplevelser, känsla av tryck mot kroppen, hörselhallucinationer samt synhallucinationer, till exempel att se människor eller former. Man kan även känna intensiva känslor av till exempel glädje, skräck eller ilska. Förlamningen varar som längst ett par minuter och är helt ofarlig.

Undersökningar tyder på att en stor del av befolkningen upplever sömnförlamning minst en gång under livet. Av okänd anledning tycks det vara betydligt vanligare bland personer som härstammar från Afrika. Vissa psykologiska och sociala faktorer verkar öka risken för sömnförlamning, däribland långvarig sömnlöshet, skiftarbete och plötsliga förändringar i livssituationen. Oftast behövs ingen behandling eftersom förlamningen sällan beror på någon skada eller sjukdom. Om man har återkommande problem med sömnförlamning bör man dock utredas för narkolepsi, eftersom det tycks finnas ett samband mellan dessa.

Med tanke på ovanstående är det nog inte förvånande att fenomenet har tolkats som mycket annat än en enkel rubbning av kroppens sömnfunktioner. Det finns till exempel studier som tyder på att många av de människor som anser att de blivit kidnappade av rymdvarelser (ja, det finns faktiskt en hel del sådana!) egentligen har upplevt sömnparalys med hallucinationer, där de upplevt att de förflyttats och sett varelser i rummet. I Kina har man ett begrepp för sömnförlamning som betyder ungefär “spöke trycker på kroppen”. I traditionell Irländsk kultur anses fenomenet bero på att man har ljugit för någon under dagen eller druckit dålig whiskey.

Läs mer om sömnförlamning i The Psychologist>>