Sömnbloggen

Efter flera händelserika år på WeMind är det dags för mig (Hillevi Brinkborg) att lämna vidare. Jag är nu färdig psykolog och kommer därför att göra min praktiska tjänstgöring (PTP) det närmaste året. Jag ser fram emot att på riktigt få börja arbeta som psykolog, men det är självklart tråkigt att lämna WeMind. Det har varit väldigt roligt att dagligen få skriva om sitt stora intresse och jag vill tacka alla er läsare för alla kommentarer och fina ord!

Jag vill samtidigt passa på att hälsa Thomas Drost välkommen! Han kommer framöver att driva bloggen och jag ser fram emot se hur den kommer att utvecklas! Thomas går sista året på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Han har tidigare arbetat inom psykiatri, har en bakgrund inom programmering och interaktionsdesign och tycker det ska bli spännande att föra arbetet med bloggen vidare. Kom gärna med förslag och kommentarer kring hur ni skulle vilja att bloggen vidareutvecklas!

En ny studie visar att personer med sömnbrist upplevde minskad aptit och minskad konsumtion av mat men ökade i vikt. De personer som utsattes för sömnbrist ökade i genomsnitt sin vikt med 1,3 kg under elva dagar trots att över 70 % av personerna uppgav att deras aptit och matkonsumtion minskade från studiens femte dag. De utvilade personer som var med i kontrollgruppen visade ingen viktökning. Eventuellt kan resultaten bero på att personerna inte upplever att de äter mer men har längre tid under dygnet att äta på, vilket gör att kaloriintaget ändå ökar.

I studien deltog 92 personer vid god hälsa (varav 52 män) i åldrarna 22-45 år. Studien presenterades på SLEEP 2009 och är genomförd av bland annat Siobhan Banks, PhD, vid University of South Australia.

Läs mer om studien på Scientific blogging >>

Tre av fyra med sömnsvårigheter har problem minst ett år. Nästan hälften har fortfarande samma problem tre år senare. Det visar en ny studie som följt personer med insomni över en längre tid. Insomni är en form av sömnproblem som innebär att man har problem med insomning och nattliga uppvaknanden.

I studien ingick 388 personer med insomni som fick fylla i enkäter årligen. Resultaten visade att 74 % uppfyllde diagnosen insomni under minst ett år. 46 % hade insomni fortfarande vid sista uppföljningen efter tre år. Långvariga sömnproblem var vanligare bland dem som hade allvarlig insomni i början av studien, hos kvinnor och hos äldre. Författarna drar slutsatsen att insomni ofta är ett långvarig tillstånd, framför allt när kriterierna för en diagnos uppfylls.

Läs en sammanfattning i den vetenskapliga tidskriften Archives of Internal Medicine >>
En svensk beskrivning av studien hittar du på Wemind >> eller i Läkartidningen >>

Effektiv behandling för sömnproblem finns. För mer information se till exempel Wemind >> eller Sömnprogrammet >>

Wemind skriver om att kvinnor med ångest och symtom på depression under graviditeten löper högre risk att få barn med sömnproblem. Lägre generell psykisk hälsa under graviditeten var kopplat till att spädbarnet
vaknade upp oftare under natten. Resultaten var oberoende av om mamman hade en depression efter förlossningen.

Läs mer på Wemind >>
Studien finns också beskriven på Dagens Medicin >> eller i den vetenskapliga tidskriften Sleep >>

Sömnmedicin försämrar förmågan att köra bil, enligt en ny norsk studie.

“Det här kan vara viktig information för diskussionen om att fastställa lagliga gränser i trafiken för lugnande och sömninducerande mediciner vilket vi har för alkohol,” säger Ingebjørg Gustavsen till Anxiety Insights.

Medicinerna zopiklon och zolpidem används över hela världen och 3-7 % av vuxna använder dessa, enligt forskarna. Studien visade att högre koncentration av zopiklon i blodet försämrade förmågan till bilkörning. Zopiklon säljs i Sverige även som Imovane och Zimovane. Det fanns inget samband mellan bilkörning och läkemedlet zolpidem, som i Sverige säljs även under namnen Eanox, Stilnoct och Stilnox.

Läkemedlen används oftast i små eller måttliga doser inför sömngåendet och finns då sällan kvar i kroppen nästa morgon, uppger Gustavsen i Anxiety Insights. Det finns dock risk för att utveckla ett bereoende vilket kan medföra att individen tar allt större doser.

Läs mer på Anxiety Insights >> eller Science Direct >>

Hör trötthet tonåren till? Att få tonåringar att lägga sig i tid på kvällen är inte alltid det lättaste. Att få upp dem nästa morgon kan vara minst lika svårt. Försämrade sömnvanor kan dessutom få en rad andra konsekvenser - problem med koncentration och inlärning i skolan, och humörsvängningar för att bara nämna ett par exempel. Sömnbesvär hos unga är relativt vanligt, men få söker hjälp. Sömnproblem hos både unga och vuxna leder ofta till känslor av maktlöshet, trots att behandling med goda resultat finns.

Så hur hanterar man sömnproblem hos unga? Läkaren Dennis Rosen har specialiserat sig på sömn hos barn och unga. På Psychology Today skriver han om en 13-årig flicka som fick behandling för sina sömnproblem. Han ger en god bild av hur många mindre förändringar kan leda till positiva resultat.

Läs mer på Psychology Today >>, WeMind >> och Sömnprogrammet >>

Hälften av svenskarna uppger att de har sömnproblem enligt en studie från Göteborgs universitet. Många söker aldrig hjälp. Undersökningen presenterades vid den nationella sömnkongressen i Uppsala, skriver Uppsala Nya Tidning. Vid kartläggningen har 1000 slumpmässigt utvalda svenskar fått svara på frågor via telefon. De vanligaste var problem med insomning,störd nattsömn och trötthet dagtid. I studien undersöktes även hjälpsökande och socioekonomisk status.

- Den sociala ställningen verkar sakna betydelse för hur man upplever sömnen. Däremot visade det sig att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade personer känner sig sömniga under dagen, söker vård för sömnbesvär och använder sömnläkemedel, säger Derek Eder vid Cent­rum för sömn- och vakenhetsstörningar, Göteborgs universitet till UNT.

Läs mer på Uppsala Nya Tidning >>, Expressen >> och Aftonbladet >>.

Hälften av svenskarna uppger att de har sömnproblem enligt en studie från Göteborgs universitet. Expressen skriver i samband med detta om behandling av sömnproblem.

- Kognitiv beteendeterapi är den behandling som fungerar bäst på lång sikt, säger psykolog och medicine doktor Jenny Koertge till Expressen.

Jenny Koertge arbetar på kliniken Wemind, där kognitiv beteendeterapi används för att behandla ångest, depression och sömnproblem. Wemind och Jenny Koertge forskar på internetbaserad behandling av sömnproblem.

Många söker aldrig hjälp, trots att ungefär var tionde person har så allvarliga problem så att de kan uppfylla kriterierna för diagnosen insomni. Vissa använder läkemedel som kan hjälpa vid akuta problem, men inte fungerar på lång sikt.

“Den behandling som bevisligen fungerar bäst på lång sikt är kognitiv beteendeterapi, KBT. Behandlingen, som kan ges av terapeut, via internet eller genom självhjälpsböcker, tar omkring sex till tio veckor.
- Så många som 85 procent blir hjälpta, säger Jenny Koertge.”

Läs mer på Expressen >> och få mer information om Sömnprogrammet >>

Det blir allt vanligare att använda sig av internetbaserade behandlingar för sömnproblem. Programmen använder sig av kognitiv beteendeterapi som visat sig vara verksamt vid svårigheter att sova. Apoteket AB har genomfört en satsning och uppger att den internetbaserade hjälpen ger goda resultat.

Ungefär 70 % har upplevt en förbättring efter att ha gått igenom programmet, uppger Dagens Medicin. Vissa av användarna har tack vare KBT-behandlingen kunnat avsluta sin medicinering.

Läs mer på Dagens Medicin >> och It i vården >>. Läs även om Weminds sömnprogram här >>

För lite sömn påverkar immunförsvaret och kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Skillnader i immunförsvaret syntes efter endast fem dygns sömnbrist, även efter att man fått sova ut två nätter.

Studien genomfördes i ett laboratorie där man simulerade en arbetsvecka för 13 friska män. Under fem nätter fick de endast spendera fyra timmar/natt i sängen. De följande två nätterna fick de istället åtta timmar/natt i sängen. Resultaten jämfördes med 6 friska män som under hela veckan fick spendera åtta timmar/natt i sängen.

Resultaten visade på en rad fysiologiska skillnader mellan grupperna. Forskarna drar utifrån detta slutsatsen att långsiktig sömnbrist kan leda till varaktiga förändringar i immunförsvaret och öka risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.

Studien genomfördes av finska forskare vid Finnish Institute of Occupational Health samt Helsingfors universitet. Artikelns skrevs av Wessel M. A. van Leeuwen med flera.

Läs den vetenskapliga artikeln på PLosone >>